Latinskt namn: Hypericum perforatum
Utseende:
Flerårig ört, i Sverige 20-60 cm hög, i södra Europa upp till 2 meter. Kraftig jordstam. Styv, upprätt stjälk, nedtill vedartad, upptill förgrenad till blomstjälkar, rund med kantig form av två längsgående ränder. Små ovala blad utan skaft sitter motsatta i par direkt på stjälken och längs grenarna. Sedda mot ljuset har de tydliga genomskinliga prickar, som är körtlar där det röda färgämnet hypericin finns - namnet perforatum kommer av att bladen ser ut att vara genomstungna.
Blommor (juli-augusti) med fem 10-15 mm långa, gula kronblad, sitter på korta skaft i grentopparna, i stjälktoppen samlade flera i klasar. En smulad blomma färgar genast fingrarna röda. Frukten är en 5-10 mm lång oval kapsel med många små svarta frön. De torra fröställningarna står kvar hela vintern.
ref.Pharmacopoea suecica (1775)
Örten är känd sedan antiken men noteras först i Sverige 1775. Korsfararna använde denna ört som läkeväxt och under 1900-talet är den en av de mest använda läkemedel i Tyskland. Kom till Nordamerika 1793, där indianer använde bladen som lugnande medel. När den under 1940-talet bredde ut sig så att boskap som åt av den blev skabbig, sårig i munnen och klen utrotade man den genom att införa en europeisk skalbagge.
Örten har länge använts som rött färgämne och enligt en gammal tysk saga ska örten ha spirat ur Odens blod, när han en gång sårades av ett vildsvin. På senare ändrades detta till Johannes Döparens blod.
Användning, sed:
Enligt en gammal sed pryder man bilder med växtens blad, för att hålla onda andar borta. Ur blommor och blad kan en starkt röd färg pressas, som är ett ypperligt färgämne. Upphängd i taket i boningshus och ladugård skyddade johannesörten mot trolldom och häxor och en planta i fönstret avvärjde blixten. Den kunde också driva ut onda andar. Bar man johannesörten på sig blev man osårbar och väckte kärlek hos alla man mötte. I Norge gned man in huvudet med den färska saften vid melankoli.
Användning, medicinsk:
Johannesört innehåller garvämnen, vilket gör den inflammationshämmande, bakteriehämmande och sårläkande. Tvätta skrubbsår, mindre brännsår och andra mindre hudskador med ett utdrag.
I hårvatten ger den en ljusande effekt, även för mörkt hår. På huden ökar den mottagligheten för solens strålar, den kan användas vid solbad för att bli extra brun, men skall användas försiktigt av ljushyade eftersom den kan ge solsveda och brännskador.
1-2 koppar te om dagen lindrar och lättar ofta nedstämdhet inom ca 3 veckor. Det används också som huskur mot njursten. Även vid invärtes bruk ökar den solkänsligheten.
Astrologiskt styrd av solen och dess tecken Lejonet (elementet eld, fast kvalitet). Johannesört har många associationer till solen, framför genom sin verkan på depression som ju ofta är betingad av brist på soljus.
Ayurveda klassificerar johannesört som sammandragande och svalkande; den ökar vata och minskar kapha och pitta.
Ref:
Pharmacopoea suecica (1775), Zittlau (1999), Rachel: Tyst vår (Stockholm, Prisma 1970, s 89-90). Artiklar: Monice Zondlo Fiume: Final report on the safety assessment of Hypericum perforatum extract and Hypericum perforatum oil (International Journal of Toxicology, 20(Suppl.2): 31-39, 2000).