Den första polygrafen tillverkades 1921. Denna s.k. lögndetektor mätte reaktioner i kroppen som blodtryck, puls, andningsfrekvens och svettning.
Ursprunget till polygrafen kom ur C.G. Jungs observationer 1905 av ändrade fysiologiska funktioner vid ordassociationstester.
Än idag används - vidareutvecklad - polygrafen och det är egentligen inte lögn som avslöjas utan mätning av kroppsreaktioner på frågor. Ändå anses tillförlitligheten ligga uppemot 95% hos friska personer.
Vid personlighetsstörning som t.ex. scizofreni eller vid drogpåverkan ger lögndetektorn dock felaktiga svar.
Idag finns datasystem även i mobiltelefoner som kan avslöja lögn och stress i röster. Datainspektionen har att ta ställning till om röstanalys av denna sorten är behandling av personuppgifter, och alltså PuL (Personuppgiftslagen).