Recension
Jim Carrey i rollen som Bruce Nolan, en medelklassman. Allt tycks gå emot honom, allt som kan gå fel, går fel! Tillsist blir han halvt galen, skriker på Gud att han gjort ett dåligt jobb, att han är en 'ond liten unge med ett förstoringsglas'.
Till sist får han kontakt med Gud (Morgan Freeman haha). Bruce får alla hans krafter, men var tvungen att följa två lagar. 1. Låt ingen få veta om dina krafter. 2. Trotsa aldrig den fria viljan.
Vad händer? Bruce börjar leka som en dåre, ger sig själv förmåner, andra han ogillar gav han motgångar.
Symboliken jag fann i filmen var att han sökte framgång och välfärd så kraftigt, men när han fick en gudalik kraft så förlorade han istället det han hade som han faktiskt brydde sig om - sin kärlek.
En rolig, fin och charmig film som faktiskt har en bra idé bakom, som kanske många missar. Gud visades på ett sätt jag tyckte om, ingen dömande Gud.