Många medier lät sina andar ge sig till känna med musik. Det skotsk-amerikanska mediet Daniel Dunglas Home (1833-1866) brukade be de andar han framkallat att spela på ett dragspel. Beviset för att det verkligen var andar som spelade var att dragspelet hölls så att Home omöjligen kunde nå knapparna. Det fanns två melodier som Home kunde förmå andarna att spela, nämligen Home, Sweet Home och The Last Rose of Summer. Den förstnämnda återges här i noter.
Det finns flera sätt att genomföra detta trick. Det kanske mest uppenbara är att en medhjälpare kan ha spelat melodin på ett annat dragspel. Valet av melodier ger emellertid en fingervisning om en annan metod. Som framgår har Home, Sweet Home ett tonförråd om endast åtta toner, från grundton till grundton i en durskala. The Last Rose of Summer innehåller nio toner. På grund av det lilla tonförrådet går dessa melodier att spela på ett miniatyrmunspel som man håller inuti munnen. Flera sådana miniatyrmunspel återfanns också bland Homes efterlämnade tillhörigheter.
Eftersom alla var inställda på att ljudet skulle komma från dragspelet var risken liten att nagon skulle upptäcka att det hade en annan riktning. Skillnaden i klangfärg mellan dragspel och munspel är inte heller stor nog att väcka de flestas uppmärksamhet.
Bilden nedan visar hur mediet Firman spelade på gitarr och tamburin. Det är svårt att tro att den musik som tillskrevs andarna vid de spiritistiska mörkerseanserna var alltigenom himmelsk.