Hem

Marie

Ändra sidan Detaljer
Medlem 67433, nivå 6, ämne 684877, v1
Kallar sig Mirrie
Hon är 42 år och bor i GÖTEBORG
Kontakt E-post
Uppdaterad 2007-02-04

är Medborgare i Paranormal.se

Presentation

Jag är så glad att jag av misstag klampade in på den här sidan. Ända seda några år tillbaka har jag börjat filosofera och tänka väldigt mycket.

Det började väl med att jag tänkte mycket på alla orättvisor, krig och varför inga drastiska åtgärder gjordes. Allt lidande la jag liksom på mina axlar eftersom jag är lika mycket människa som alla. Jag kände det som att jag åtminstånde skulle dra mitt strå till stacken eftersom jag inte bara kan blunda för saker som är så fel!

Jag lyckades ju inte rädda världen direkt =)....så jag gav upp alla mina fuderingar eftersom det dödade glädjen i mitt liv. Jag fattade inte alls var själva poängen med livet var och det som mest frustrerade var att ingen annan verkade bry sig?! När jag frågade vänner och bekanta om de aldrig tänkte på samma sätt så kunde de helt enkelt svara att det inte var någon idé, för vad kan man göra åt saken egentligen??...inte mycket.

Eftersom de flesta jag känner är glada och har livsglädje så försökte jag göra som dem och njuta av livet. Jag lyckades men på ett helt annat sätt än jag hade kunnat tänka mig...

Man kan inte ändra på andra men på sig själv kan man ändra och genom att jag fortsatte att filosofera måttligt så har jag lyckats bli starkare i det jag tror på. Nu kan jag se brister i andra men många gånger utan att på något sätt undra vad d är för fel på dem.....

...jag tror nämligen de flesta av oss människor är våra hjärnor. Vi tror på det vi lärt oss, det vi sett och helt enkelt varit med om själva (bevisade ting).
Eftersom våra hjäror är så komplicerade och även tyvärr ganska lättmanipulerade så har det en förmåga att bli väldigt galet ibland.

Jag fick vara med om en fantastisk upplevelse. Det går inte ens att förklara??!! Jag fick helt enkelt svar på allt jag behövde....helt otroligt. Jag känner mig fortfarande hedrad och just i det ögonblicket så kände jag en sån fruktasvärd glädje..!!...och belåtenhet......!

Ja, ja nu har skrivit lite väl mycket....skulle kunna skriva så mycket mer (skönt att få dela ed sig av sina konstigheter till folk =)

Kram på er alla så länge!

/Marie