Hem

Hjärna Kroppsdel

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 158, v3 - Status: normal.
Försteredaktör: HexDoktor
Denna text är importerad från /old/psi/hjaerna.html
är en sorts Kroppsdel

Sitter i huvudet, tar hand om de huvudsakliga beräkningarna i kroppen. Räknar och tar emot sinnesintryck.

Alias: hjärna

normal

Hjärnans storlek

(Tidigare slutsats har varit att människan kommer kunna bli 800 år gammal) Gamla männsikor skulle bli levande historieböcker. Historieskrivandet skulle få helt andra dimensioner - om vi idag hade tillgång till ögonvittnen från Erik den heliges tidevarv. Men skulle en människohjärna räcka till för att magasinera allt som den kan uppleva under en så ofantligt lång tidsrymd? Skulle den kunna registrera och bevara 800 års information - när vi knappast orkar svälja den informationsflod som vräker över oss idag?

Kommer människans hjärna i framtiden att vara större än nu? Bland fackmän råder det delade meningar om den saken. En del antropologer tror att hjärnan kommer att växa. Andra påpekar att den inte har förändrats under tiotusentals år - inte sedan Cro-Magnon-rasen levde - varför skulle den börja växa på nytt?

I dag väger en vuxen mans hjärna i medeltal 1375 gram och en kvinnas 1275 gram. Men variationerna kan vara stora - man har noterat en minivikt på cirka 900 gram och maximivikt på över två kilo. Det finns inget direkt samband mellan hjärnans vikt och intelligensen. Det finns exempel på genier med hjärnor under medelvikt. Den berömde franske författaren Anatole France hade en hjärna som vägde knappt 1.1 kilo, medan den ryske författaren Ivan Turgenjevs hjärna vägde ett helt kilo mer.

Det finns två djur med större hjärna än människans - elefantens hjärna väger cirka 4 kilo och valens 2.8 kilo. Men människan har den tyngsta hjärnan i förhållande till kroppsvikten av alla däggdjur - vilket tycks ha en viss betydelse för intelligensen. Därtill kommer antalet vindlingar och en rad andra egenskaper.

Vi har en benägenhet att vilja betrakta oss som själva skapelsens krona - utan tanke på att vi med all säkerhet kommer att följas av andra, mer avancerade människosläkten som kommer se tillbaka på oss Homo sapiens som ett passerat steg i utvecklingen. Antropologer har skisserat upp hur denna framtidens människa - de kallar henne Homo Futurus - kan komma att se ut.

Homo Futurus antas skilja sig markant från oss, med betydligt större huvud och högre panna. Men det finns också antropologer som kategoriskt förnekar att en sådan förändring skulle vara förestående. De anser att människans utveckling har avstannat. Denna stagnering skulle ha inträffat på Cro-Magnon-stadiet, sista länken i den utvecklingskedja som började med apmänniskorna.

normal

Makrokosmos

Människan är ett mikrokosmos - dvs. ett slags miniatyr av det stora kosmos, makrokosmos.

Vår hjärna är uppbyggd på ett mycket intelligent sätt. Mindmap är ett bra sätt att visa dess kapacitet på, eftersom det mesta i hjärnan lagras som förbindelselänkar, eller associationsbanor, mellan olika neuron som i sin tur ger oss minnesbilder.

normal

Höger och vänster hjärnhalva

De båda hjärnhalvorna hos människan förefaller att ha helt olika arbetsuppgifter även om de samarbetar, enligt forskarna Ornstein och Sperry.

Den vänstra halvan betecknas som den intellektuella, eftersom den i huvudsak befattar sig (till mer än femtio procent) med logik, matematik, analys, språk, läsning, skrivning och orsakssamband.
Den högra hjärnhalvan kallas den artistiska eller den konstnärliga. Den arbetar mest med kreativitet (färg, form och fantasi — de tre f:en), identifiering, rytmer, drömmar, helheter, symboler, känslor, kärlek, musik, bilder, dagdrömmar m.m.
Inte alla människor har sin konstnärliga hjärnhalva på höger sida. Hos en del är det omvänt. Detta gäller särskilt vänsterhänta.

När vi kommunicerar med varandra använder vi som bekant inte bara ord.
De flesta forskningsrapporter säger att orden i en kommunikationsprocess står för endast omkring 10 procent, tonfallen för 17 procent och kroppsspråket (dvs. mimik, ögon-, arm- och benrörelser, kroppsställning) för ungefär 73 procent. Siffrorna varierar något från rapport till rapport

Om hänthet och ögonrörelser:
Om du skriver med höger hand, och detta är det normala för dig, har du med största sannolikhet en konstnärlig högerhjärna och en intellektuell vänsterhjärna. När du tänker avslöjar ögonrörelserna vilken hjärnhalva det är som du tänker med.

Ställ frågan: Vem är avbildad på den här hundrakronorssedeln? Om den tillfrågades ögonrörelser söker sig uppåt och till vänster (observera att det är den första rörelsen som gäller), så indikerar det att han använder sin högra hjärnhalva. Bilder och helheter bearbetas i den hjärnhalvan.

Ställ sedan en fråga som kräver bearbetning i den vänstra hjärnhalvan, till exempel: Hur mycket är 124 gånger 11? Ögonrörelsen går nu uppåt och till höger. Detta visar att vänstra hjärnhalvan är i bruk. Hos vänsterhänta människor blir ögonrörelsenomvänd, eftersom hjärnhalvornas roller och uppgifter då är ombytta.

Detta är en kunskap som kan användas i olika kommunikationsprocesser, till exempel vid förhandlingar. Analyserar eller fantiserar motparten? Man måste dock ha stor erfarenhet för att kunna använda insikten på ett konstruktivt och positivt sätt.

Det ligger ingen sanning i det gamla påståendet att barn som skriver med vänster hand skulle vara mindre intelligenta än de som skriver med 'rätt' hand. Både Albert Einstein och Leonardo da Vinci skrev med vänster!

Låt oss nu titta lite närmare på den högra och den vänstra hjärnhalvan. När du multiplicerar 2414 med 21 arbetar i första hand din vänstra hjärnhalva. När du ska försöka komma ihåg en film som du har sett, använder du din högra. När du söker efter ord och uttryck används mest den vänstra, men när du erinrar dig din första kärlek sker det i den högra.

Efter Ornsteins och Sperrys upptäckt har ett flertal andra forskare arbetat vidare längs samma spår. Det intressanta är att nästan alla drar slutsatsen att vi använder vår högra hjärnhalva alldeles för lite. Samhällslivet tar i anspråk den vänstra halvan mest, medan den högra undanhålls stimulans som den behöver.

Genom att aktivera den understimulerade hjärnhalvan (vanligen den högra) ökas vår potential.
Som barn har vi alla en naturlig balans mellan hjärnhalvorna. Men den moderna livsstilen gör att den högra hjärnhalvan i vuxen ålder blir mer eller mindre åsidosatt.

Forskare understryker betydelsen av att vi tränar upp den glömda del av hjärnan som har förmågan att tänka i bilder.
Alla har vi den förmågan potentiellt. Men på grund av att den legat i träda under många år kan det ta tid att träna upp den igen.

En del lyckas med detsamma medan andra måste öva dagligen i många veckor innan förmågan vänder tillbaka. Genom att träna upp förmågan att tänka i bilder utvecklas samtidigt både kreativitet och minnesförmåga. Du höjer din intelligens och kan snabbare ta till dig ny information. En intelligent människa använder båda hjärnhalvorna för att lösa sina uppgifter, oavsett om de är av intellektuell eller av konstnärlig art.

normal

Hjärnkapaciteten

Att vi endast använder 10 % av vår hjärnkapacitet är en myt från 30-talet. Vi använder en mycket större del. Skillnaden ligger i hur vi använder hjärnan. Genier exempelvis, använder sin hjärna mer effektivt genom att använda bestämda delar av hjärnan, och inte en stor del som inte utför någon nytta i det dom tänker på.

Man kan inte heller påstå att man använder en viss procent. Hjärnan fungerar inte på det viset. Minnet exempelvis, sitter inte på någon särskild stans, utan är fördelat över hela hjärnan. Sak samma med sinnesintryck etc.