Hem

Rymdfarkosts drivkraft

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 417, v5 - Status: normal.
Försteredaktör: esrange
Denna text är importerad från /old/psi/rymdfart.html

Koncentrerad energi

Alias: rymdfart

normal

Problem med resor till andra stjärnor

   * Avancerade resor
     * Teleport
     * rymddrivkraft
     * I tiden
     * I rummet
     * mellan parallella världar

De stora avstånden. Även med hastigheter nära ljusets skulle rymdresor ta mycket lång tid. Den närmaste stjärnan, Alfa i Centauren, befinner sig på över fyra ljusårs avstånd från jorden. Som alla torde veta betyder detta att med en oerhörd hastighet av cirka 300 000 kilometer i sekunden - som enligt vår tids fysik är den högsta möjliga - skulle en resa mellan Alfa och jorden ta fyra år. Men det är svårt att tänka sig en så hög hastighet.

Tyngdlösheten i världsrymden, vilken bland annat leder till muskelförtvining.

Frånvaron av solljus.

Kan en ETI ha löst dessa problem?

Avstånden behöver inte vara något hinder, om de resande har gott om tid - kanske kan en resa få ta flera generationer. Men hur hanterar man tyngdlösheten? Går det att skapa gravitation ombord på ett rymdskepp, kanske genom att till botten använda material med stor täthet? Kan man på en stor rymdfarkost skapa alla de förutsättningar som krävs för att upprätthålla liv under lång tid?

Enligt vissa tankar om verkligheten byggs fysiska former upp efter ett slags kraftfält, som existerar i en grundläggande verklighet av icke-tid och icke-rum. Om det är så, är det kanske möjligt att flytta en fysisk form från en fysisk omgivning till en annan utan att formen gör en resa. Det kanske kan beskrivas som dematerialisation och rematerialisation.

Jag tror inte man kan säga att långa resor genom världsrymden är absolut omöjliga. För oss är de det, idag. Men vad kan andra, mer intelligenta varelser ha upptäckt av möjligheter som finns inneboende i verkligheten? Det vet vi inte.

Verkligheten är ett mysterium inför vilket vi bör förhålla oss ödmjukt undrande.


normal

Resor i tid och rum

Fritt från Sökaren nr 2, 1991, sid 22-23.

Kanske är det så att utomjordiska besökare använder radikala metoder för manipulation av rummet och tiden, där resor i rummet och kanske även i tiden blir möjliga genom utnyttjande av hål i verkligheten. Ufonauterna kan enligt den hypotesen komma från vilken plats och vilken tid som helst; de kan också höra hemma på vår egen jord.

Tillförande av Anders Stenlund:
Jag vill tillägga att om avståndet är stort så behöver det inte betyda att resan tar lång tid. Det kan helt enkelt handla om att förflytta sig snabbt nog för att förkorta restiden. Tänk dig en farkost med oändlig förmåga till acceleration, en farkost vars drivkraft inte är beroende av omgivningen i form av exempelvis atmosvär. Det kanske är möjligt att framställa acceleration liknande den som exempelvis jorden utövar mot oss. Det handlar alltså om att kunna accelerera utan att behöva nyttja reaktionskrafter. Om man nyttjar den framdrivningskraften i rymdens vakuum så finns det inget egentligt motstånd till den framdrivande kraften.