Hem

Sikhism Religion

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 9818, v3 - Status: normal.
Försteredaktör: esrange
är Religion

Religion som härstammar från Pakistan.

Alias: gurdwara, guru nanak och sikhism

normal

Sikhism

Hinduismen har varit upphov till flera religioner, som t.ex. buddhism, jainism och sikhism. Det är den sistnämnda jag hade tänkt ta upp i detta arbete, eftersom jag har en bekant som är sikh. Det är ju alltid roligare att ta reda på mera om det är någon man känner som är utövare.

Sikhism är inte en ren avkomling till hinduismen, utan inspirerad av bhakti-hinduism och sufisk islam. Från islam har man hämtat den starka tron på en monoteistisk och allsmäktig gud som dessutom inte får avbildas, och från hinduismen har man fått reinkarnationstanken med transmigrationsidén och åsikten att verkligheten är en sorts illusion, maya. Kastsystemet tar man dock avstånd ifrån, eftersom man anser att varje sikh är jämlik. Dessutom tar man även avstånd från prästerskapet, bilddyrkan och pilgrimsfärd. Sikherna beundrar rättvisa och lojalitet och föredrar ett aktivt liv framför det hinduiska idealet med asketism och avhållsamhet.

I Sverige finns det ca tusen sikher (då bor de då inte i Stenungsund, för jag har inte sett några sådana här. Å andra sidan är orten full av kristna avarter, som pingstkyrkan, Jehovas Vittnen, mormoner och Elida. Halleluja, bara Livets Ord som saknas), och i övriga världen runt 20 miljoner, främst i delstaten Punjab i norra Indien.

Sikherna har hela tiden tvingats kämpa för att försvara sin religion, något som pågår än idag. Länge har man krävt ett självständigt Punjab, men utan resultat. Den indiska regeringen vägrar för övrigt fortfarande. Eftersom man ständigt låg i fejd med andra, grundades broderskapet Khalsa (”ren”) av Guru Gobind Singh, som sikhiska män förväntas gå med i. Khalsa är både en religiös som militär förening, och förmodligen är det på grund av den som sikherna länge har ansetts vara goda soldater. Britterna anlitade dem flitigt under kolonialtiden, till exempel.

Tilläggas bör här att i juni 1984 tvingades den indiska regeringen att skicka trupper för att ta ifrån sikhiska extremister det Gyllene Templet i Amritsar, och de i sin tur svor att hämnas. Den 31 oktober samma år mördades premiärminister Indira Gandhi, och de sikhiska medlemmarna av hennes personliga livvakter anklagades för attentatet.

För att bli antagen som medlem i Khalsa var man tvungen att visa stort mod och leva efter vissa regler. Dessa regler gäller fortfarande för de som vill gå med i församlingen. Mer om detta i texten ETT LIV SOM SIKH. Det finns fem K:n att leva efter, levnadsregler helt enkelt: att inte klippa sitt skägg eller hår (kes), att ha på sig en särskild sorts knäbyxor – soldatshorts (kacch) som underkläder, att bära en ring av järn runt högerarmens handled för att påminna om att inte göra dåliga gärningar (kara), en dolk (kirpan) och en träkam (khanga).

Vid den sikhiska initieringen svär man att inte bruka narkotika, tobak eller alkohol, eller äta kött. När jag tänker efter, så är nog min sikhiska vän inte särskilt ortodox, med tanke på att han äter kyckling och dricker alkoholhaltiga drycker. Det med dolken har jag i och för sig inte frågat om, men han hade faktiskt turban! Turbanen bärs för övrigt för att skydda håret, och är kanske det främsta igenkänningsmärket för en sikh. Här i vårt byråkratiska Sverige har det blivit en domstolsfråga huruvida de som arbetar inom t.ex. sjukvård och transportväsen ska få bära sina turbaner eller inte.

Vid invigningsceremonin byter man ut sitt efternamn – som man får man namnet Singh (lejon), och som kvinna får man namnet Kaur (prinsessa), för att visa att man är en del av den sikhiska gemenskapen, och för att man inte skulle kunna bli kopplad till ett särskilt kast, utan är jämlik.

normal

De Tio Guruerna

Ordet sikh betyder lärjunge. Att undervisas av en mästare, en guru, spelar en central roll i sikhismen. Den allra första gurun hette Nanak (1469-1538), och det var han som grundade religionen. Nanak var ursprungligen en hindu från byn Talwandi i Pakistan, men han kom att påverkas mycket av islam. Han menade att det i varje religion finns en sanning och även att Gud har många namn. Det enda som spelar någon egentlig roll är kärleken till denna enda Gud, som finns överallt. Man ska lära sig att känna igen och komma ihåg hans namn. Detta gör man genom att sjunga, meditera över och tänka på gudsnamnet, eftersom man då befrias från jag-fixeringen och istället förenas med Gud, varpå man slipper återfödas.

Guru Nanak reste runt mycket i Indien och undervisade människor i hur de skulle leva för att komma närmare Gud. Han lärde dem vikten i att hjälpa andra, vilket kallas sewa, och innebär att man kan t.ex. hjälpa någon utan att ta betalt för det, eller att skänka pengar. Ett exempel på detta är att en sikhisk affärsinnehavare kan skänka mat till veckans måltid i gurdwaran. Andra kanske driver dagcenter för äldre eller yngre, för att på så sätt dra sitt strå till samhällsstacken. En sikh visar sin tro genom att utföra sewa.

Guru Nanak var i själva verket den första av tio guruer. Den nuvarande skulle utse nästa, men detta bröts av den tionde gurun i ordningen – Govind Singh (1666-1708), som sade att det inte skulle komma fler gurus i mänsklig gestalt. Han fastställde istället att en bok (en samling av Sikhiska texter) skulle bli hans efterträdare och nästa guru. Detta har man levt efter alltsedan 1708, och man betraktar den fortfarande som en guru och vägledare. Boken kallas populärt för Adi Granth, men heter egentligen Sri Guru Granth Sahib Ji och är en utökad version av Adi Granth.

normal

De sju 'budorden'

Tro det eller ej, men sikherna har, precis som kristna och judar, budord. Istället för tio har man sju:

1. Det finns bara en Gud. Dyrka och be till den ende Guden och inte till någon annan.
2. Kom ihåg Gud, arbeta hårt och hjälp andra.
3. Gud tycker om ärligt arbete och uppriktigt liv.
4. Inför Gud är ingen svart, vit, rik eller fattig. Det är dina handlingar som gör dig god eller ond.
5. Män och kvinnor är lika inför Gud.
6. Älska alla och be för det goda hos alla.
7. Var vänlig mot människor, djur och fåglar.

Dessa sju ”budord” anser jag passa bättre i ett modernt samhälle än de kristna budorden. Tänk, redan för flera hundra år sedan proklamerade Guru Nanak saker som jämlikhet och jämställdhet. Nu är det ju tyvärr så att tradition ofta väger tyngre än religion, vilket gäller i högsta grad i Indien. Nu tenderar böcker till att mer behandla kvinnans ställning i hinduismen snarare än i sikhismen, men jag inbillar mig att skillnaden tyvärr inte är överväldigande.

normal

Trosbekännelsen

Den trosbekännelse sikherna använder sig av kallas Mool-mantrat, och är den första heliga sången Guru Nanak skrev. Mantrat inleder varje kapitel i Adi Granth. Mool-mantrat lyder:

" 'Det finns bara en Gud. Sanning är hans namn. Han är Skaparen. Han känner ingen fruktan. Han känner inget hat. Han existerar utanför tid och rum. Han har nått upplysningen och dör inte. Han upplevs genom guruernas nåd.'

normal

Ett liv som Sikh

När ett barn föds är en namngivningsceremoni en djupt rotad tradition inom alla religioner, så även sikhismen. Sikherna baserar dock inte sina namn på trender, saker som låter bra, eller fiktiva karaktärer från filmer och böcker, utan de slår helt enkelt slumpvis upp en sida i Sri Guru Granth Sahib Ji. Den första bokstaven i den första psalmen, dikten eller texten på den vänstra sidan blir första bokstaven i barnets namn.

När man anses vuxen och/eller känner sig redo markerar amritceremonin steget in i vuxenvärlden, och man blir fullvärdig medlem i Khalsa, eller den sikhiska gemenskapen, som idag tycks ha tonat ner sin militära sida till förmån för den religiösa. Denna ceremoni är även en invigning i religionen och kan utföras oavsett hur gammal man är.

Ceremonin utförs i en gurdwara och leds av fem vuxna sikher, oberoende av kön, som bär en särskild sorts gula dräkter. Innan man börjar lovar mannen eller kvinnan som ska initieras att följa de tio guruernas lära. Sedan läser man böner och sjunger heliga sånger. De fem vuxna rör ut socker i en skål med vatten med hjälp av ett svärd eller en dolk. Det heliga vattnet, amrit, hälls sedan i händerna på den unga kvinnan eller mannen, och lite vatten stänks även i deras ögon, som ett tecken på att de inte ska se något ont. Man avslutar med att hälla några droppar över deras huvuden.

normal

Gurdwaran

Ordet gurdwara betyder ”Guruns dörr”, och med det menas dörren till Guru Granth Sahib Ji. En gurdwara är den sikhiska motsvarigheten till en kyrka. Innan man går in i byggnaden visar man respekt för den heliga skriften genom att ta av sig skorna och ha huvudet täckt – något man förmodligen har lånat från islam.

När man inte läser ur Guru Granth Sahib Ji är den övertäckt. Under gudstjänsterna avtäcks den dock, och läggs på en slags tron, Manji Sahib, mitt i templet. Det är nämligen viktigt att den syns från alla håll. Bakom den sitter en granti, personen som utsetts till att läsa ur boken. Under själva gudstjänsten sjunger gudstjänstdeltagarna främst heliga sånger om Guds höghet, men ber även om att de ska klara av att följa religionens regler och påbud.

Efter veckans huvudgudstjänst äter man alltid tillsammans, som ett tecken på gemenskapen mellan alla sikher, så det är vanligt att det finns ett kök i närheten.

Även icke-Sikher får medverka vid både gudstjänsten och måltiden. De kan även läsa ur Guru Granth Sahib Ji ifall de kan språket.

Under gudstjänsterna sitter män och kvinnor åtskiljda på golvet. Kvinnorna till vänster, männen till höger. Detta tycker jag är lite märkligt, eftersom de sju ”budorden” säger att alla är lika inför Gud, oavsett kön. Detta har förmodligen att göra med det Brittiska imperiets kristna inflytande, då de tog över och kontrollerade alla gurdwaror under 1920-talet.

Man använder inte bara gurdwaran till att be, äta och utföra gudstjänster i, utan där finns även ett rum som man använder som en sorts religiöst klassrum. Fredliga demonstrationer brukar också utgå därifrån.

För sikher som inte bor i Indien är det naturligtvis viktigt att undervisa barnen i den sikhiska tron. Detta gör man i gurdwaran, och oftast av sina föräldrar och farföräldrar.

normal

Högtider

Det sikhiska året är tämligen fattigt på högtider, om man jämför med t.ex. kristendomen. De få högtider man faktiskt firar är Guru Gobind Singhs födelsedag (januari), Baisakhi – grundandet av khalsa (mars), Divali – nyåret (skiftet oktober-november), samt Guru Nanaks födelsedag (november). På Divali firar man även att Guru Harogobind släpptes ur sin fångenskap.

normal

Källförteckning

”Religion och sammanhang”
- Hinduism – sanatana dharma
Börge Ring
Almqvist & Wiksell
Liber AB, 2001
Tryckt av Milanostampa, Milano 2001
ISBN 91-21-18435-6

”Tro i tid och rum”
- Hinduism
Arne Löwgren, Bo Ahlberg, Lars Ryberg
Gleerups Förlag, 1988, 1993
Tryckt av Elanders Berlings, Arlöv 1998
ISBN 91-40-61576-6

”Världens Religioner”
David Self
”World Religions”, svensk översättning Salamandra HB
Lion Publications plc, Oxford, England, 1966, 1996
Gleerups Förlag, 1996
Tryckt i Malaysia
ISBN 91-40-62439-0

Microsoft ® Encarta ‘95
- “Sikhs”
Copyright © 1994 Microsoft Corporation.
Copyright © 1994 Funk & Wagnall's Corporation.

Sök