Att kunna tänka är bara däggdjuren förunnat.
För det krävs att den ursprungliga (reflexmässiga) reptilhjärnan genom evolution skapat både limbiska systemet och en storhjärna.
En reptil kan inte tänka, den har bara hjärnstam, det vi kallar reptilhjärna, dvs automatiskt styrt reflexbeteende.
Den kan inte heller göra val - eftersom den saknar storhjärna.
Tänkandet finns bara hos de djur, däggdjur, som genom evolution utvecklat storhjärna och dess hölje: hjärnbarken.
Hjärnbarken är bara några millimeter i tjocklek men djupt veckad. På fackspråk kallas den cortex. Vi kan kalla den tankehjärnan.
Nu kan det vi kallar tanke vara i ordform, bildform eller en kombination som även inbegriper andra sinnens förmågor (doft t.ex.).
För att tänka i betydelsen skapa sig föreställning om, dvs. fantisera om framtid, göra uppfinningar, tänka ut något krävs också pannlober.
Dessa sitter innanför vår höga panna. Endast människor (möjligen också delfin och val) har utvecklat tillräckligt stora pannlober för att ha ett självmedvetande, fantasi och därmed skaparförmåga.