Ordet kommer av grekiskans theos, gud, och sofia, visdom. En teosof är en person som anses ha en intiutiv och mystisk förståelse av gud. Idag är det dock mest förknippat med det Teosofiska Samfundet, som grundades av H P Blavatsky 1875.
Teosofi Lära
Teosofin är internationellt sett en religiös lära som i sin moderna form uppfanns av Helena P. Blavatsky och Henry Steel Olcott år 1875.
Alias: teosofi
normal
normal
Teosofin är en del av den Esoteriska Traditionen, vilken är lika gammal som mänskligheten. Den är en enkel (i förhållande till ockultismen) framställning av de väsentligaste lärorna i den uråldriga Visdomsläran (vilken ofta också kallas Visdomsreligionen, beteckningen kommer från sanskritordet Sanatana Dharma, och det svenska ordet ”lära” är en bättre beskrivande översättning, då det inte är frågan om en egentlig religion, Dharma kan också översättas med ”lag”, en mere trogen översättning av Sanatana är dock tidlös eller evig) undervisad för vår tid. ”Teosofi” har beskrivit två ”former” av framställningar. Nämligen såsom den framfördes inom den så kallade gamla Teosofiska Rörelsen (det ecklektiska teosofiska sytemet) vilken inom filosofin också kallas nyplatonismen, vilken grundlades av Ammonius Saccas under 300-talet i Alexandria, respektive den nya Teosofiska Rörelsen. Även om dessa två skolors yttre form och terminologi delvis skilde sig, är dess läror identiska. Liknade rörelser och skolor har funnit och finns inom alla kulturer, och har gjort så i alla i alla tider.
normal
Vilka var/är de avsedda mottagarna av teosofin?
Teosofin är universell till sin natur, men har en särskild betydelse för Västerlandet. På grund av att den kristna kyrkan, allt sedan den blev romersk stadsreligion på 300-talet fram tills den under 1800-talet började förlora sitt grepp om samhället och den politiska makten, har förföljt och med alla medel försökt förstöra den Esoterisk Traditionen inom den så kallade ”Kristenheten”, har Västerlandet stått utan en verklig skola förankrad i denna Tradition under lång tid. Något likande har aldrig hänt i Österlandet. Där har den urgamla Visdomsläran bevarats inom flera skolor i större eller mindre utsträckning under hela historien. Från och med kejsar Konstantin fram till dennes efterträddare Justinos i början av 500-talet stängdes mysterieskolorna i väst en efter en, och dess hierofanter och invigde flydde Europa först för Persien, och efter att den muslimska förförföljelsen började där under 700-talet, där efter till Indien. Den sista reminsensen i Västerlandet av de ursprungliga mysterieskolorna var frimureriet, vilket grundlades i Rom under 500-talet av de få kvarvarnade initierade i de lägre mysterierna. Dess syfte var att samla de trogna till att stå redo då lärarna och hierofanterna återkom. Men på grund av den mörka kristna medeltiden dröjde dessa, och frimureriet* började förlora sina höga ideal, och minnet av sitt sanna ursprung och syfte.
För väst är teosofins primära mission en pånyttfödelse av den Esoteriska Traditionen, för öst att motverka sekttendenser bland de där verksamma skolorna och för dem båda att verka för ett Universellt Broderskap genom att visa på det som förenar snarare än det som skiljer, och att vi tillhör en mänsklighet.