Hem

Fjärrsyn Syn, Translokation, Klärvoajans, Divinationsteknik

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 118, v5 - Status: normal.
Försteredaktör: Jonas
Denna text är importerad från /old/psi/fjaerrseende.html
är en sorts Syn , Translokation , Praktiserbart , Upplevbart , Klärvoajans och Divinationsteknik
Källa Skeptical Inquirer 9(2):125-145 (Ray Hyman (1984) -85: Outracing the Evidence: The Muddled 'Mind Race) , Science Good, Bad And Bogus (Martin Gardner (1981) 315-326) , The Psychology of the Psychic (David Marks, Richard Kammann (1980) s 12-41) , Journal of the American Society for Psychical Research (JE Kennedy (1979) 73:396-401: More on Methodological Issues in Free-Response Psi Experiments) , Journal of the American Society for Psychical Research (JE Kennedy (1979) 73:1 15: Methodological Problems in Free-Response ESP Experiments) , ESP and Parapsychology (CEM Hansel (1980) s 291-296) och Skeptical Inquirer (Kendrick Frazier (1986) 10(4):290-292: The Case of Remote Viewing)

Fjärrsyn eller Remote viewing är ett sätt att se platser eller saker och känslor lukter i samband med dessa. Är oberoende av tid och rum. Det finns olika tekniker att uppnå detta.

Alias: controlled remote viewing, crv, fjärrseende, fjärrskådning, frärrsynt, resande klärvoajans, scientific remote viewing, srv, technical remote viewing och travelling clairvoyance

normal

Fjärrseende, på engelska kallat Remote Viewing (RV), är en form av klärvoajans. Begreppet används i samband med forskningen av Russel Targ och Harald Puthoff vid SRI International. Tekniken användes av USAs säkerhetstjänst för att samla information. Detta har nu offentliggjorts i en rapport av AIR. Dr. Doc Hambone har sammanfattat alla uppgifter om detta i sin Remote Viewing/Mind Control Web.

normal

Under 1970-talet blev en ny typ av parapsykologisk undersökning populär. Pionjärer var Russell Targ och Harold Puthoff, som beskrev försöket i sin bok Psykets räckvidd. En av deras första försökspersoner var Patrick Price, en f d polismästare.

Price och en av försöksledarna (A) befann sig i en byggnad som tillhör ett privat forskningsinstitut i Stanford, USA. Den andre försöksledaren (B) begav sig iväg till en av över 100 målplatser inom 30 minuters bilväg från institutet som man hade gjort en lista över. Varken Price eller försöksledare A visste vart försöksledare B åkte.

På ett i förväg överenskommet klockslag försökte Price beskriva den plats där försöksledare B befann sig. Beskrivningen spelades in på band och skrevs senare ut ordagrant. När inspelningen var avslutad, fick Price åka ut till målplatsen och se hur den såg ut. Försöket upprepades nio gånger med olika målplatser.

Experimentet utvärderades av fem bedömare. De åkte först runt och lärde känna de nio platserna. Sedan fick de läsa Prices nio beskrivningar och avgöra vilken beskrivning som passade bäst till vilken plats. De fem gjorde alltså sammanlagt 45 hopparningar av målplats och beskrivning. 24 av de 45 hopparningarna var korrekta. Chansen för ett så bra resultat av ren slump är mindre än en på en miljard.

Det finns ett avgörande fel i försöksuppläggningen, nämligen att försökspersonen fick åka ut och se målplatsen efter varje försök.

Bedömarna fick en lista över målplatserna i den ordning som de hade använts. Prices beskrivningar innehöll gott om ledtrådar. Så t ex sa han i ett fall att detta var en svår uppgift som han kände sig osäker om att klara av. Det kan inte vara svårt att räkna ut att detta var det första försöket i serien. I andra fall talades det om att försöket var den andra platsen i dag, han nämnde målplatser han varit på tidigare osv.

Psykologerna David Marks och Richard Kammann bestämde sig för att pröva hur långt ledtrådarna i Prices beskrivningar räckte. De engagerade sju bedömare, som inte hade sett platserna, men som fick samma skriftliga material som bedömarna i det ursprungliga experimentet. De lyckades något bättre än Targs och Puthoffs bedömare. Detta visar att ledtrådarna i beskrivningarna räcker för att förklara resultatet.

Det räcker inte att stryka vissa meningar i beskrivningarna för att bli kvitt effekten av att försökspersonen har sett de tidigare målplatserna. Om han t ex vet att den första målplatsen var en skog, kan detta leda till att han (omedvetet) avstår från att ta med träd i sina följande beskrivningar. Varje beskrivning blir otillbörligt påverkad av det han vet om de tidigare målplatserna.

Försök liknande Targs och Puthoffs har genomförts, där man försökt eliminera felkällorna. I sådana, bättre kontrollerade försök har inga tecken på något sjätte sinne framkommit.

normal

What is Remote Viewing?
Remote viewing (RV) is a skill by which a person (a viewer) can perceive objects, persons, or events at a location removed from him or her by either space or time. In other words, one does not actually have to be there, nor does one need any so-called physical connections, such as television, telephone, etc., to gain information about the target. RV exploits and improves upon what is more commonly called psychic ability (an overused word that has accrued unfortunate connotations), and works whether the target is in the next room or on the other side of the planet. Neither time nor any known type of shielding can prevent a properly-trained remote viewer from gaining access to the desired target.

What Remote Viewing is Not
Remote viewing is not being psychic in the way commonly understood by the media and many practitioners of paranormal arts—though thanks to recent incomplete or inaccurate reports many have been led to believe otherwise. Remote viewers are not the typical clairvoyants, fortune tellers, or psychics we often hear about on TV or read about in the papers. Many of these more traditional psychics often do have amazing talents and abilities, but there is a qualitative difference between the average natural psychic, and a properly-trained remote viewer.

Do you have to be gifted to learn RV?
One of the wonderful things about RV is that virtually anyone can learn to do it. Much like studying the piano or art, nearly all of us have the capability to acquire the techniques and put them into practice. There are those who might not believe this. You often hear people say they can't learn to play the piano or even to draw a straight line—or to remote view—because they don't have the talent. But what really gets in the way is almost always merely a simple a lack of time, motivation, or energy to devote to learning the principles and then practicing them enough to become proficient.

The bottom line is that, unless there is some sort of physical or mental handicap that prevents it, almost anyone can learn to play piano at least competently, can learn to draw aesthetically, and can learn to remote view reasonably effectively. It just takes desire, time, the right teacher, and the belief that it is at least possible.

How well does it work?
Lately, we've heard two extreme claims about remote viewing. One says that it doesn't work. The other says it works all the time. The truth is really in between—although closer to the positive end of the scale. After long practice, experienced viewers can access a target nearly one hundred percent of the time. This does not mean their data is 100% accurate, nor does it necessarily mean they get all the data they were looking for. All it means is that they retrieve information indicating that they were there. However, these experienced viewers regularly obtain extremely accurate, often error-free information from the target.

Even novice viewers may surprise themselves at the accuracy of some of their sessions. Though we anticipate beginners will perform less consistently than those who are more accomplished, we also expect them to frequently turn out commendable results.

normal

Den historiska och vetenskapliga bakgrunden till RV

Metoden att definitionsmässigt lära sig se på avstånd oberoende av tid och tum och olika skydd utvecklades under sjuttiotalet i USA i Kalifornien vid Stanford Research Institut (SRI) och beskrives som en metod att med mentala medel inhämta och beskriva information, som på grund av avstånd, skydd eller tid är oåtkomlig för normal förnimmelse .

Begreppet Remote Viewing myntades av Ingo Swahn tillsammans med doktorerna Gertrude Schmeidler, Karlis Osis och Janet Mitchell vid en sammankomst hos American Society for Psychical Research (ASPR) på Manhattan i New York den 8 december 1971.

Det motsvarande svenska begreppet för remote viewing, Fjärrsyn, tillkom på förslag av Lars Adelskogh som på uppdrag av RVT International översatte den svenska versionen av manualen för militär fjärrsyn meddelst koordinater.

Ingo Swahn föredrog och argumentarade för termen - Remote Sensing - framför - Remote Viewing - då detta är en mer ackurat beskrivning på företeelsen. Doktorerna Osis och Schmeidlers förslag antogs till slut av sällskapet då man var av uppfattningen att kunna se var att föredra framför att förnimma om man ville sälja in produkten till uppdragsgivarna hos CIA.

Bakgrunden till att detta initiala forsknings projekt startats av CIA var den omfattande forskning som bedrevs i Sovjetunionen i parapsyklogi. Det var inte forskningen som sådan som oroade utan de möjliga operativa tillämpningar som kunde bli resultatet av en sådan forskning. Det var svårt att uppskatta vilka eventuella genombrott man gjort i sin forskning då Sovjet täta säkerhetskontroll nästan omöjliggjorde allt läckage om gjorda framsteg. Det fanns en uppenbar risk att USA skulle hamna i bakvattnet ungefär som man gjort när
Sputnik sattes i en bana runt jorden.

Redan 1967 testade ryssarna möjligheten till telepatisk kommunikation med kosmonauter i bana involverade kodade telepatiska meddelanden som framgångsrikt sändes mellan Moskva och Leningrad. CIA hade upptäckt att Sovjetunionen satsade förhållandevis stora resurser på att utveckla Psykotroniska operativa applikationer att sättas in mot fienden.

Utgivandet av boken Psychic Discoveries Behind the Iron Curtain
var en väckarklocka för en bredare allmänhet. År 1971 gjordes ett liknande försök av USA med Apollo 14 och involverade Edgar Mitchell i olika försök baserat på resultatet av fyra års studier och upptäckter gjorda på Maimonides Hospital. Studien visade att individer i vaket tillstånd telepatiskt kunde påverka och inplantera bilder och koncept hos sovande personer. Konfronterade med dilemmat att framlägga för de vetenskapliga rådgivarna hos National Security Council (NSC) att både KBG och GRU bedrev forskning i dessa kontroversiella ämnen och argumentera för nödvändigheten för USA
att satsa resurser, myntade man begreppet Psychic Warfare Gap och övertygade med detta NSC att handla. Med kongressens godkännande startade en ny forskning för att söka utröna vad detta nya hot kunde bestå i.

Samtidigt som man (CIA DIA) spenderade mellan 20 - 60 miljoner dollar (uppskattningen av beloppets storlek varierar) engagerade man sig i en forlöpande desinformations kampanj där man på klassiskt CIA maner misskrediterade alla former av psykisk forskning. Arbetet som slutade med framtagandet av remote viewing som ett informations inhämtnings verktyg började med en initial studie i mars 1971 vid SRI där man engagerat den exceptionellt paranormalt begåvade Ingo Swann att utveckla försöken.

Ledare för denna forskning under åren 1972 fram till 1986 var doktorerna Hal Puthoff och RusselTarg. Under den avslutande perioden mellan 1986 till 1995 leddes arbetet av Dr. Edwin C. May med kollegor. Dr May började arbeta för CSL (Cognitive Sciences Laboratories) vid SRI som konsult 1977. Ingo Swanns experiment baserades på forskning av den franske forskaren René Warcolier som under tjugotalet med framgångsrika försök med distans experiment mellan Paris och New York. Han initierade användandet av s.k outbonders som agerade som beacons (signalfyrar) i experimenten. Fyren skickades ut till en för Swann okänd lokalitet på Manhattan. Swann focuserade vid experimentet på fyren och försökte beskriva var denna befann sig.

Det första av en rad sådana experiment ägde rum den 22 februari 1972. Dr Janet Mitchell beskrev i sin bok - Out of Body Experiences - att dessa experiment var utformade för att utröna - om en person kunde lokalisera en del av sitt medvetande till en plats utanför kroppen.

Vid SRI utvecklades experiment där försökspersonerna i vaket
tillstånd fick arbeta med mål som doldes i igenklistrade kuvert av sändaren och som var okända för mottagarna. För att förhindra möjligheten av medvetet eller omedvetet fusk valdes ett mål ut slumpvis utanför laboratoriet på väg till målområdet. Sändaren
strövade runt i målområdet under en förutbestämd tid samtidigt som mottagarna fjärrsynarna nedtecknade sina förnimmelser från målområdet.

Några av de viktigaste personerna som deltog vid de första årens experiment kan, bortsett från Ingo Swann, nämnas Pat Price och Uri Geller. Uri Geller knöts till SRI efter det att Mossad i en rapport understrukit Uri Gellers stora kapacitet i det paranormala området. Han togs till SRI av Andrija Puharich med bistånd av astronauten Edgar Mitchell som deltog i Apollo 14 experimenten.

Användandet av en signalfyr hade sina uppenbar begränsningar för att kunna användas för spionage med hjälp av Fjärrsyn. Ett sådant
arrangemang krävde närvaron av en agent i målområdet vilket var praktiskt ogenomförbart. Ingo Swann konsulterade vetenskapsmän utanför SRI för att finna en lösning på problemet. Efter ett förslag från Jacques Vallée att använda en adress som fokus utvecklade Swann en metod som utgick från kartkoordinater, longituder och latituder, vilket kom att ge namn åt hela projektet, Project SCANATE, SCANning med co-ordinATE. Flera av dessa första experiment har blivit legendariska.

normal

Fjärrskådande är en en teknik som utvecklats av fysikerna och parapsykologerna Russel Targ och Harold Puthoff vid Stanford Research Institute. De fann att i stort sett alla kunde lära sig att uppfatta händelser som försiggick på ett stort rumsligt avstånd och fånga upp information om personer och platser. Fjärrskådande har använts för militära ändamål, och också inom medicinen, bl a för att söka botemedel för sjukdomar, i polisväsendet för att finna försvunna personer och i arkeologisk forskning för att leta efter artefakter.

I fjärrskådande, som är en form av klärvoajans, använder man sig av en enkel avslappningsteknik för att sedan fokusera på en avlägsen person, plats eller händelse och låta intrycken flöda. På det här sättet kan man uppfatta och ibland detaljerat beskriva landskap, skeenden och personer, inklusive deras känslor och upplevelser. I vissa former av fjärrskådande använder man sig av koordinater, en sifferkombination som slumpmässigt sätts i samband med situationen, platsen eller personen man söker för att lättare få kontakt med den.

Idag finns kurser i fjärrskådande tillgängliga för de flesta.