Barken skyddar det ömtåliga, växande lagret från mekanisk påverkan, hastiga temperaturväxlingar och i någon mån också från skogsbränder.
Det man i dagligt tal kallar bark är ytterbarken, en korkartad vävnad som består av två skikt. Det yttersta skiktet är dött. Stammens eller barkens tillväxt på bredden spränger det succesivt, så att det spricker på ett sätt som ofta är karaktäristiskt för arten. Det andra skiktet, korkkambiet, består av växande korkceller.
Innanför ytterbarken finns sildelen eller floemet, som också hör till barken. Den fungerar som ledningsvävnad, framförallt för de organiska ämnen som bladen framställer genom fotosyntesen. Dessa ämnen förs genom silrören neråt i växten till rötterna (från rötterna förs vatten uppåt i veden, den innersta delen av stammen).