normal
För ca 2,5 - 3 miljarder år sedan uppkom fotosyntesen och det ledde till att jorden fick sin syrehaltiga atmosfär. Växtätare och vissa rovdjur (även indirekt genom att äta andra djur) äter av de gröna växterna. Atmosfärens halt av syre och koldioxid hålls nästan konstant på grund av balansen mellan fotosyntes och andning.
Fotosyntes är kortfattat de gröna växternas (och vissa bakteriers) förmåga att binda samt omvandla solenergi till kemisk energi såsom kolhydrater, fetter och proteiner. I och med denna process skapas föda och energi. Man kan därför påstå att fotosyntesen är (näst DNA-molekylens självkopiering) den mest grundläggande av alla biologiska reaktioner.
Processen är komplicerad. Den sker i flera led och många enzymer är inblandade. Processen leder slutligen till att det av koldioxid och vatten och med hjälp av solenergi bildas syre samt alla de organiska ämnen som växten behöver.
normal
Hur går det till?
Fotosyntesen är en uppbyggnadsprocess som är beroende av ljus. När man talar om fotosyntes i samband med växter avser man oftast vad som kallas kolsyreassimilation - den process där gröna växter ur koldioxid + vatten bygger upp sockerarter under det att de avspjälkar syre. Denna process drivs av solljus.
Klorofyll som är växternas gröna färgämne (egentligen pigment) absorberar under processen solljusets energi.Energin används sedan för att spjälka vatten i syre och väte. Därefter avges syre i gasform och vätet reagerar med luftens koldioxid. Koldioxiden tas in genom bladens klyvöppningar. Slutligen bildas glukos av vilket en viss del omvandlas till stärkelse. Stärkelsen i sin tur bildar upplagsnäring i cellerna.
Fotosyntesen är helt beroende av tillgång på koldioxid, vatten och solljus. Men som vid andra kemiska processer är även temperaturen viktig.
Fotosyntesens hastighet ökar om koldioxidhalten höjs över det normala. Detta sker naturligt om nedbrytning och markandning är snabb. Samma förändring av miljön kan ske på konstlat vis i växthus.
