Växternas namn
Vetenskapliga namn som är allmängiltiga och brukade över hela världen ersätter mer och mer de lokala, oftast oklara benämningarna på växterna. Därigenom är det möjligt att klassificera växterna på ett sätt som också blir internationellt användbart. Man har valt latin för namngivningen, eftersom detta språk inte längre talas till vardags och därför inte heller utvecklas och förändras. Varje växt har alltså sitt eget vetenskapliga namn, som är mer precist än dess folkliga benämningar. Efter växtens latinska namn följer en förkortning av auktorns namn, dvs den den botanist som först beskrev och gav namn åt växten. Vid sidan av de vetenskapliga namnen finns således ofta talrika folkliga och lokala namn, som kanske är mer målande och ger mer information om växten än det latinska benämningarna.