Hem

Perception

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 77414, v3 - Status: normal.
Försteredaktör: HexDoktor

Hur man tar in och bearbetar intryck/impulser och skapar en medveten bild av dessa stimuli.

Alias: intryck, uppfatta och varseblivning

normal

Vår ökande perception

Vet du har långt din perception kan nå i världen runt dig? Tror du att din medvetenhet kan uppdaga nya dimensioner utanför din omedelbara fysiska omgivning? Ett stort antal studier om extraordinär upplevelse och transformativ utövning visar, att vi kan förbättra vår synförmåga oändligt mycket, förfina vår hörsel, utveckla vår kapacitet att förnimma saker genom beröring, öka vår känsla för lukt förädla vår inre kroppsmedvetenhet och uppodla extrasensoriska färdigheter. Vi tror att de flesta av oss skymtar dessa förmågor då och då och vi anser att allihop kan utvecklas vidare.

Vissa vinprovare kan till exempel skilja p tusentals olika årgångar. Parfymexperter kan utskilja upp till trettiotusen dofter. Det finns ”tygkännare” som kan bedöma kvaliteten på tyger även om deras fingrar är täckta med vax.

Vårt balanssinne kan också utvecklas. Vi kan se det hos framstående dansare, dykare, broarbetare och gymaster. Och vi kan uppleva och utveckla vår klärvoajans och perception av subtil kraft. Ta dig en funderare på sådana upplevelser. Vi rekommenderar dig att försöka erinra dig ögonblick, när dina ordinära perceptiva gåvor plötsligt utökades och när ett eller flera av dina sinnen tycktes få nytt liv.

normal

Miljöfaktorer (gestaltfaktorer) som påverkar perceptionen

Perception handlar alltså om intryck som vi får genom våra sinnen, dessa bearbetas sedan i vår hjärna så att de bildar något förståeligt - detta kallas kognition.

exempel:

1 Slutenhet.
Exempel på slutenhet är att hjärnan vill sluta mellanrum till enheter. Några streck kan då exempelvis se ut att vara en cirkel:

2 Likhet.
Hjärnan vill placera sådana figurer som liknar varandra i tabeller och kolumner. Ex:

3 Kontinuitet
Hjärnan strävar också efter kontinuitet.
Den vill skapa en helhet av delar, eller ordning i kaos.
Det kan ha varit så stjärnbilderna uppstod…
Andra exempel är molnformationer eller ”gubben i månen”.
För barn finns speciella pussel (söndersågade bilder) som i psykologiska test används för att testa barns perception.
Se illustration.


normal

Varseblivning, perception, den process genom medvetandet uppfattar den yttre verkligheten. Jämför perceptionspsykologi.

Perception ""[av latin percipere, uppfatta], förnimmelse, föreställning,varseblivning.
Genom sina sinnen får levande varelser en mängd information om sin omgivning och sin egen situation. Perception är de intryck som når medvetandet (varselblivningen).Under evolutionen har sinnen och perceptionsförmågan utvecklats efter organismens behov och parallellt med förmågan att reagera på varsebliven information t e x för att uppsöka den lämpligaste livsmiljön,jaga rätt byte respektive fly undan rovdjur.
Jämför perceptionspsykologi.

Perceptionspsykologi, den gren av psykologin som studerar vårt sätt att uppfatta (varsebli, percipiera) omvärlden. Dess ursprung kan spåras till antikens grekiska filosofer, bl a Epikuros men verkliga studier av hur vårt medvetande får information om vår omgivning började under 1600- talet, främst med Libniz och i viss mån Descartes. Den senare hävdade att en homunculus (liten människa) hade sitt säte i tallkottkörteln och svarade för perceptionen.

Äldre perceptionspsykologi såg medvetandet som ett huvudsakligen passivt återspeglande av omvärlden och behandlade främst olika stimuli (retningar). Först på 1820- talet insåg man att upplevelsen av omvärlden är en tolkning av signaler från våra sinnesorgan som når medvetandet via nervsystemet. Inom gestaltpsykologin i början av 1900- talet började varseblivningen betraktas som en aktiv mental process: vi bygger (medvetet och omedvetet) upp vår världsbild.

Våra sinnesorgan tar emot en mycket stor mängd information men endast delar av denna når medvetandet. Sinnesorganen innehåller receptorer som överför fysiska signaler från omvärlden till nervimpulser, som sänds vidare till hjärnan.

All information i t e x ett blickfång har inte samma betydelse: vi sovrar och koncentrerar oss på det som är av intresse. För våra tidiga förfäder var de största intressena att finna mat och undvika fiender men i vår tid kan vi inrikta oss på annat. Varje individ upplever sin egen värld genom att prioritera viss information från sinnesorganen. Våra erfarenheter, behov, attityder, förväntningar och intressen skapar en beredskap för att ta in just den informationen ur bruset från sinnesorganen som vi finner angelägna.

Perceptionspsykologin var från början närmast en del av filosofin (kunskapsteorin) men har sedan 1800- talet delvis sammanfallit med den experimentella psykologin. Neuroanatomi och neurofysiologi ger idag uppslag till och sätter gränser för perceptionspsykologernas arbete.
Deras forskning ger en hel del praktisk och för gemene man viktig kunskap, t e x då det gäller varseblivning och beteende i trafiken. Se även psykologi, medvetande, sinnesorgan.

Sök