När Gerogina Feaks kusin, Owen Hawesom dödades i strid 1944, uppenbarade han sig för henne.
Gerogina berättar:
- Han sa att hans stridsvagn träffats, men att han kände sig levande. Han bad mig tala med hans mamma och hälsa stackars Helen. Jag försökte tala fast mina läppar var som bedövade och stelfrusna.
Jag sa att jag ville ha bevis. Han sa då åt mig att titta. Därefter öppnade han skjortan och tog fram en oerhört vacker blå blomma, vars doft fyllde hela rummet.
Jag satt förbluffad medan han stoppade in den innanför sin skjorta igen och därefter visade han blomman på nytt.
Sedan sa han rätt högt:
- Hälsa mamma, Taffelberget.
När han hade sagt det försvann han.
Hon skrev genast till Owens mamma och från henne kom denna märkliga förklaring.
Owen hade en dag bestigit Taffelberget. Det var något som hon inte kunde göra. Han hade plockat en fridlyst blomma som han tagit hem, gömd under skjortan.
Blomman var en blå orkidé som växer på Taffelberget.
Det var brottsligt att plocka den och Owen riskerade fängelse. Han var nervös när han skulle låta henne se den. Dörren smällde plötsligt och han gömde hastigt orkidén under skjortan. Men det var falskt alarm och han lät henne betrakta blomman igen.
Owens mamma hade hållit historien hemlig, för att skydda honom.
Nästa gång Owen uppenbarade sig, var han insvept i en gyllene dimma. Han förberådde Georgina för att inte ha kontaktat Helen. Hon blev mycket ledsen, eftersom hon verkligen hade försökt. Owens mamma hade gått igenom hans brev, men det fanns inget brev undertecknat Helen.
Men det hade funnits en Helen som Owen hade skrivit brev och dikter till. Hon kontaktade familjen, när hon såg historien om orkidén i tidningen.