Detta är en så kallad sann spökhistoria, i alla fall enligt min pappa. han har berättat den för mig och min låtsassyster i hela vårt liv, och min pappa är inte sådan att han kör med samma skämt i flera år. Men ni som läser detta får ta det lite si sådär. Jag vet inte om det är sant, men jag tror nästan det.
Min pappa bor ute på landet mitt ibland en massa årkrar och ängar. Ungefär en kilometer ifrån hans hus ligger en gammal herrgård kan man säga, eller i alla fall ett mycket gammalt hus. Till detta huset tillhör några längor, där dom har och har haft mjölkor, och antagligen andra förvaringsrum i andra längor där man hade skörden och så förr i tidena. Det här spökhuset som vi i vår släkt kallar det, går det många rykten och gamla sägner om. Det sägs att i en av längorna fins en skatt nergrävd, och över den vilar en förbannelsea, så om någon letar efter den, eller hittar den av misstag, så gör förtrollningen att den/dom personerna som utför det kommer döa. Det sägs att för några år sendan, kanske sådär 10a-15 år sen, så var det tvåa killar som tyckte attd et här lät lite spännande, så dom begav sig dit för att leta upp den här skatten. Dom hittade ingenting, men när dom skulle gå ut på stora vägen igen så blev den överkörd. Några månadera senare dog även den andra killen av någon sjukdoma. Jag har ingen aning om detta stämmer, men som sagt, det kan vara kul att berätta!
Och min pappa, som är något av en äventyrare, tyckte att detta med lät spännande så han ville prova. Dessutom hade han just fått en ny tjej, som han ville visa sig lite tuffa inför, så han tog med henne dit. Vägen till herrgården är en grusväg som kantas av träda, alltså en trädallé. Precis innan dom skulle gå över den stora vägen och in på grusvägen kom det en bil som körde förbi. Längre in på grusstigen så såg dom något som uppfattades som kattögona. Ni vet nog, att när en bil bländar kattens ögona så replekteras dom. Och det var just detta som hände. Men det är nuda et mystiska kommer.
Efter att bilen kört förbi så fortsatte nämnligen dessa två ljusprickara att lysa. Pappa blev lite förvånad och sa det till tjejen, kanske lite för att skrämma henne så att han kunde få lägga armen om henne. Hon blev såklart lite smårädd, men hon vågade nog inte riktigt säga till pappa att hon ville gå hem igen.
Dom gick över vägen i alla fall och in på grusstigen, kattögonen lös fortfarande. Men nua hände något konstigt igen! Dessa två ljusprickar började sakta sakta gå ihop till ett ljusa, ett lite större ljus. Pappa påpekade även detta för tjejen, och hon blev väldigt rädd, så hon lämnade pappa som ville gå vidare, och halvsprang hemåt. Pappa ville såklart visa sig lite småhård och fortsatte utan henne. Nu började ljuset blinka och det kom närmare och närmare honom. Ljuset rörde på sig!
Pappa blev en aning småskraj men fortsatte. han var ändå nyfiken på vad det kunde vara.
Efter en liten stund så hörde han ett svagt gnissel, som gnissel från en mycket gammal cykel.
Och det var precis vad det var också. Pappa började se konturer av en människaa som satt på en cykel. Gnisslet fortsatte och blev lite högre ju närmare det kom.
Nu såg pappa att den som satt på cyklen var en man, men han säger att han inte riktigt kom ihåg hur han såg ut, men att han var gammal och hela mannen verkade vara gråa på något sätt. Hans kläder, hans hår, ja, till och med cyklen var grå, säger han nu efteråt.
Det blinkande ljuset var ljuset från mannens dynamo-lampa som ni kanske vet blinkar när man trampar.
Men det underliga var att denne mannen trampade väldigt sakta, han var gammal och utan ork såg det ut som. Han trampade väldigt sakta, och cyklen rörde sig alldeles för fort i jämfört med mannens slöa trampande!
Pappa har för sig att han s a någonting till mannen, men han vet inte riktigt vad han sa, han kommer inte heller ihåg om mannen svarade honom. Men det är kanske ganska oviktigt.
En annan sak som var väldigt mystisk var avv när mannen cyklade förbi så hördes ingenting förutom cyklens gnisslande. Och kommer du ihåg vad jag sa innan? Det var en grusväg, just det.
Pappa beskriver det som om han måste ha svävat, en liten bit ovanför marken. Och ni kanske har hört att det tros finnas händelsera som fastnat i tiden på just det stället där det hände, och sedan har marken sjunkt,eller höjts, men att händelsen fortfarande befinner sig på samma plats, i det här fallet mannen som cyklar, och enligt denna teorin så kanske det är så att marken har sjunkit och mannen på cyklen har stannat kvar.
Pappa vände sig om för att möjligtvis se någon orsak till mannens tysta framfart, men när han vände sig om såg han mannen långt iväg på stora vägen, och sen så försvann han i mörkret.
Kusligt inte sant?