Vår moderna tidräkning utgår från den gregorianska kalendern, som är den kalender som används i de flesta av jordens länder. Den är en mindre ändring av den julianska kalendern föreslagen av Aloysius Lilius och antagen av påven Gregorius XIII 24 februari 1582.
Den gregorianska kalendern Kalender
Kalender skapad av Påven Gregorius XIII år 1582 då den julianska skapade otakt med det naturliga året.
Alias: den gregorianska kalendern och den julianska kalendern
Denna kalender var tvungen att skapas när den julianska kalendern hade vart fjärde år som skottår utan undantag och detta skapade en otakt med det naturliga året. Så 1582 skapade Påven Gregorius XIII en ny kalender, den gregorianska.
För att komma ikapp med den astronomiska kalendern så gjorde man ett hopp i datum. Man hoppade från den 4 oktober 1582 till den 15 oktober.
De ortodoxa och protestantiska furstarna i Europa avisade dock till en böjran denna kalender som ett påvligt påfund.
Man gick över till denna kalender vid olika tidpunkter i Europa.
1700 övergick det protestantiska Tyskland.
1753 övergick vi i Sverige.
1918 övergick Ryssland dock finns det här ortodoxa kyrkor som följer den julianska kalendern.
I den gregorianska kalendern så är skillnaden med skottår jämfört med den julianska att sekelskiftesår är skottår bara när de två första siffrorna bildar ett tal delbart med 4 (som år 2000).
Den Julianska året är på 365 dagar och 6 timmar medans det tropiska året är bara 365 dagar 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder, vilket på grund av dom saknande 11 minuterna och 14 sekunderna så blir det en avikelse på ett dygn på 128 år.
På 1500-talet hade denna avvikelse vuxit till 10 dagar.
I nden påvliga bullan från 24 feb 1581 ska ha stått förutom hoppet från den 4 till 15 oktober:
Att man i fortsättningen ska endast sådana sekularår (jämna hundratalsår) för vilka årtalet är jämt delbart med 400 räknas som skottår.
Och att man vid påskräkningen skall begagna epakt istället för gyllental.