Jung insåg under studiet och det praktiska arbetet av nervösa patienter att det vid sidan av individuella olikheter också finns typiska skillnader. Han lade främst märke till två olika typer, som han kallar introvert och extravert (eller introversionstypen respektive extraversionstypen). Dessa två typer bestämmer, på en grundläggande nivå, våra attityder och vår libido (den själsliga energin). Inställningen handlar om att psyket agerar eller reagerar i en viss riktining.
Den introverta personlighetstypen avser i grunden alltid att dra tillbaka libidon från objektet, mot det subjektiva inre, för att hindra dettas övermakt. Den extraverta förhåller sig snarare positiv till objektet och riktar sig främst utåt, mot verkligheten.
Den förstnämnda inställningen kännetecknas, då den är normal, av ett dröjande, reflexivt, tillbakadraget väsen, som inte lätt ger sig hän, som skyggar tillbaka för objekten, alltid är en smula på defensiven och gärna döljer sig bakom en misstroget iakttagande attityd. Den senare karakteriseras, då den är normal, av ett förekommande, skenbart öppet och beredvilligt väsen, som lätt finner sig till rätta i varje given situation, snabbt får till stånd relationer och ofta obekymrat och förtroendefullt vågar sig in i nya situationer, åsidosättande eventuella betänkligheter. (Det omedvetna, s. 54).
Det är viktigt att här påpeka att det inte handlar om vad man gör, utan snarare vilket motiv man har för att göra det.
Inställelsetyp
Jung insåg i studiet av nervösa patienter att det fanns två olika inställelsetyper, Introvert och extravert.
Alias: extravert, extrovert, inställelsetyp, inställelsetyper, inställningstyp, inställningstyper, intravert och introvert
normal