Julbocken - svenskare än Tomten
Julbocken har sitt ursprung från den gamla nordiska gudavärlden där Tors vagn drogs av bockar. Förr i tiden brukade ungdomarna klä ut en person till julbock, de gick sen runt bland gårdarna och sjöng sånger eller hade enklare uppträden.
För detta fick man mat eller dryck som belöning, detta sparades sen till mellandagarna få man anordnade ett rejält gille. Julbocken var under 1800-talet tomtens föregångare som julklappsutdelare.
Påfundet med julbock i halm härstammar troligen från Sverige men de har även tillverkats i Danmark i forna tider, seden där dog dock ut. Den återuppstod sen i Sverige under 1940-talet.
---
Den utklädda julbocken skråbocken med stjärnbärare och andra figurer har varit tradition under en lång tid. Man kan säga att dessa julbockar var en del av dåtidens socialhjälpssystem. Kring jul var det tillåtet att tigga, och de rika var skyldiga att ge de utklädda tiggarna mat eller pengar. Dessa julbockar kunde sjunga sånger, bland annat olika tiggarvisor och staffansvisor, och uppföra små skådespel. Det var ofta skolpojkar som tiggde ihop mat och pengar för den kommande terminen.
Så kallade tysta julbockar förekom också. Då var vitsen att man inte skulle bli igenkänd, och de tysta julbockarna fick gå omkring som de ville och snoka runt i folks hus. Det hörde också till att den som var utklädd till bock skulle få en sup i varje gård han besökte. Denna folkliga julbock med horn och anskrämlig utstyrsel kunde vara riktigt skrämmande.
Julbocken som julklappsutdelare förekom i de högre stånden, men seden föll i glömska i mitten av 1800-talet. I Elsa Beskows bilderbok Petter och Lottas jul kan man se farbror Blå utklädd till dåtidens julbock. Det finns också en föreställning om en fiktiv julbock som man inte såg eller träffade, men som man sa att hade varit där och lämnat paket.