N. Pestrot. F. Akan ruttojuuri.
Denna växt är liksom hästhoven en tidigt blommande vårväxt (april, maj). Örtbladen, som äro rundat hjärtlika, framkomma på sommaren; de uppnå ej sällan storleken av en parasoll och äro de största i vår flora. Arten förekommer blott i södra delarna av de nordiska länderna och ses vid källdrag och bäckar, i diken o. s. v., ej allmän och mest i närheten av människoboningar, varför den tyckes blott hava funnits hos oss såsom odlad.
Till sin blomning uppträder denna art i två slags individer: dels tvåkönade (eller övervägande hanliga), dels honliga. Den tvåkönade plantan, fig. 1, är sannolikt den enda som för närvarande finnes i norden; dess rödlätta korgar, fig. 3, sitta i tät klase med enkla skaft; deras blommor, fig. 4, äro mittblommor av den vanliga, trattlika formen, men oftast sterila genom märkenas förkrympning och således blott hanliga; kantblommor eller strålar saknas. Honväxten saknas hos oss eller har åtminstone alltid varit ytters sällsynt i norden; dess korgar, fig. 5, äro nära hälften mindre än de förra och sitta i glesare klase med dels enkla, dels greniga korgskaft (sammansatt klase); deras blommor äro till största delen smalt rörformiga honblommor, fig. 6, men i korgens mitt sitta några få sterila hanblommor med trattlik krona.
Jordstammen är svettdrivande och har i förgångna tider nyttjats mot pesten.