Hem

Pestskråp Korgblommiga växter (Asteraceae / Compositae), Medicinalväxt

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 491211, v5 - Status: normal.
Försteredaktör: elmiss
är en sorts Korgblommiga växter (Asteraceae / Compositae) och Medicinalväxt

Pestskråp är en flerårig ört med blekröda blomkorgar som kan användas invärtes vid gallvägsbesvär, magtarm-kolik. Utvärtes som sårmedel (blad).

Alias: pestskråp och petasites hybridus

normal

N. Pestrot. F. Akan ruttojuuri.
Denna växt är liksom hästhoven en tidigt blommande vårväxt (april, maj). Örtbladen, som äro rundat hjärtlika, framkomma på sommaren; de uppnå ej sällan storleken av en parasoll och äro de största i vår flora. Arten förekommer blott i södra delarna av de nordiska länderna och ses vid källdrag och bäckar, i diken o. s. v., ej allmän och mest i närheten av människoboningar, varför den tyckes blott hava funnits hos oss såsom odlad.

Till sin blomning uppträder denna art i två slags individer: dels tvåkönade (eller övervägande hanliga), dels honliga. Den tvåkönade plantan, fig. 1, är sannolikt den enda som för närvarande finnes i norden; dess rödlätta korgar, fig. 3, sitta i tät klase med enkla skaft; deras blommor, fig. 4, äro mittblommor av den vanliga, trattlika formen, men oftast sterila genom märkenas förkrympning och således blott hanliga; kantblommor eller strålar saknas. Honväxten saknas hos oss eller har åtminstone alltid varit ytters sällsynt i norden; dess korgar, fig. 5, äro nära hälften mindre än de förra och sitta i glesare klase med dels enkla, dels greniga korgskaft (sammansatt klase); deras blommor äro till största delen smalt rörformiga honblommor, fig. 6, men i korgens mitt sitta några få sterila hanblommor med trattlik krona.

Jordstammen är svettdrivande och har i förgångna tider nyttjats mot pesten.


normal

Pestskråp är införd som medicinalväxt av benediktmunkar på 1560 talet, Den förökar sig tämligen snabbt och är ganska allmän i många landskap upp till Värnen och Uppland. Den trivs bäst på fuktiga ställen.
Medicinskt använde man den torkade roten och de friska bladen. I rötterna förekommer förutom slem och eterisk olja, två kramplösande ämnen, petasin och S-petasin.
Rotstocken som är mörkaktig på utsidan och vit har en bitter, obehaglig smak beroende på dess kådiga, bittra saft.
Pulver från den torkade roten tar bort alla hudfläckar och blemmor. En dekokt på roten är nyttig för dem som har andnöd och rosslar.
Krossad och mosad rot eller blad kan användas på svåra varsår.Pestskråp har kramplösande verkan. Den används som hjärtstimulerande dryck med urin- och svettdrivande verkan. Den lindrar också feber, astma, förkylningar, hosta, urinvägsinfektion, speciellt mot svår och envis nervvärk i korsryggen och vid huvud- och halsvärk.