Gul sötväppling är en tvåårig ört som kan bli mer än en meter hög.
Alias: amur, gul sötväppling, gulsötväppling, gul sötväppling (melilotus officinalis), melilotus officinalis, melotengräs sötväppling och äkta sötväppling
Motverkar dåliga vibrationer och sinnesstämningar, samt minskar motstånd.
Bra för avslut av förhållanden och relationer.
UPPHOVSRÄTT ©
Enligt lag om upphovsrätt av den 30 december 1960 är ändringar eller omskrivning av innehållet i denna text, helt eller delvis, förbjudet utan medgivande av författarinnan Zorna, eller Zornas Utbildnings Centrum. Förbudet gäller även varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering eller bandinspelning.
Sötväppling är vanlig på vägkanter i hela landet utom längst i norr.
Växten innehåller luktämnet kumarin som i den färska örten dock delvis är kemiskt bunden men som frigöres vid torkning.
Den torkade växten eller blommorna bildar drogen som ansetts kunna ge skyddsverkan mot tromboser, vara hostbefodrande vid luftrörskatarr samt tjäna till baddning av sår och varbildningar.
Kokad i vin och anbringad upplöser den alla hårda tumörer och inflammationer som uppstår i ögonen eller på andra kroppsdelar. Den hjälper vid magvärk om den anbringas färsk och likaså öronvärk om dekokten droppas in i dessa. Saften från örten droppad i ögonen tar bort hinna som skymmer ögonsikt. Den innehåller kristallämnet kumarin tillsammans med närliggande ämnen såsom hydrokumarin och orthokumaransyra samt en aromatisk olja. Ett te på hela örten brukar rekommenderas som medel mot väderspänning och som salva mot reumatism och luftrörskatarr. Skott och blad och blommor insamlas i juni-sept. Sötväppling är lenande och svagt sammandragande. Man gör tvättvätskor av dem liksom ett aromatiskt vatten för ögonsalvor.