Första gången jag mediterade, 1991 07 21 (15 år)
Jag la iordning några kuddar och satte mig bekvämt på golvet. Jag tänkte att jag skulle få en stunds avslappning och tänkande. Jag tänkte på en text från Jonas, som beskrev hur man skulle gå tillväga för ESP-förstärkning. Jag försökte koppla bort kroppsdelar. Efter några sekunder kände jag att det började dunka lite försiktigt i fötterna, och jag sturde det uppåt. Där det hade dunkat kändes ABSOLUT INGENTING! När det kom upp till magen började jag dra in armarna, med hjälp av att jag lät det börja dunka i alla fingertoppar och uppåt i armarna. Jag kände hur kraften ökade, inte i dunkningen, men i min astrala styrka. De var som om jag hade dragit in alla extremiteter i min astrala kropp, och slutligen hade jag bara ett väldigt starkt huvud.
Om man tänker sig en astral kropp som en svagt skimrande varelse, så hade jag nu ett huvud som en strålkastare. Jag var otroligt klartänkt när jag var där. När jag hade suttit där och tänkt i säkert en och en halv timma, var det som om jag väldigt svagt såg genom ögonlocken på väggen mittemot. När jag sedan öppnade ögonen var det en sån magnifik, bländande upplevelse att bara se mitt rum så jag höll allvarligt talat på att svimma! När jag hade hämtat mig från 'chocken' tittade jag på min kropp. Jag såg att den fanns där, men enligt hjärnan hade jag bara ett huvud. Sen kände jag hur armarna och bröstkorgen började vakna. Jag sträckte på mig och gick upp. Det kändes som om jag hade sovit över ett dyg. När jag sedan gick ut i vardagsrummet visade det sig att det var en kvart sedan jag gick in på mitt rum.
När jag sedan skulle gå och lägga mig var det omöjligt att somna, jag hade ju just sovit ett dygn, känder det som.