Gräs är en familj enhjärtbladiga växter med omkring 9000 arter i hela världen. Gräs är ett- eller fleråriga örter med kraftigt varierande storlek, och rötterna är samlade i en jämn knippa. Stjälken kallas strå och är ofta ihålig, men arter som majs och sockerrör har märg, medan bambu har en förvedad stam. Strået är ledat och lederna skiljs åt av förtjockade noder.Bladen utgår från noderna och omsluter strået med en bladslida. Mellan denna och bladskivan sitter en hinna, snärpet. Blommorna skyddas av skärmfjäll och blomfjäll som kallas agnar, och är samlade i småax som i sin tur bildar ax eller vippor. De saknar hylle, färg och doft. Gräs kan växa enstaka eller i täta tuvor coh förökar sig ofta via underjordiska revor. De är vanligen korsbefruktande och pollineras av vinden (rågen ryker). Det stärkelserika, mjöliga fröet är ett slags nöt.
Gräsen uppkom samtidigt som de gräsätande däggdjuren. Dessa djurs levnadssätt, tanduppsättning och matsmältningssystem är väl anpassat till gräsdieten, särskilt idisslarnas. Gräsen har överlevt hårt betande därför att de växer underifrån, inte i toppen. Det är också orsaken til att en gräsmatta som klipps regelbundet blir allt tätare och mer grönskande.
Gräs sprider sig mycket snabbt och lätt och dominerar vegetationstyper som savann, stäpp och prärie. Gräsarter har spelat en viktig roll i människans historia: först samlade hon vilda gräsfrön, senare odlade och förädlade hon sädesslag som råg, korn, vete, havre, ris, hirs och majs.
Andra arter användes som foder till husdjur (timotej, svingel m.fl). Bambu har sedan urminnes tider använts som byggnadsmaterial och ur sockerrör utvinns råsocker. I modern tid experimenterar man med gräsarter som energigröda.