De som kunde läsa och skriva kallades för skrivare och de skrev med en bildskrift som kallas hieroglyfer.Skrivarna var mycket väl ansedda i det egyptiska samhället. Endast de kunde få toppositioner i faraos närhet.
En skrivare måste vara expert på hieroglyfer.Skriftsystemet har omkring 700 olika bildtecken, som oftast fungerar med
ljudvärden.Det var ett komplicerat system och de skrivkunniga i samhället var få.Man använde hieroglyferna i många sammanhang, både på monument,tempel,och i gravar och på papyrusdokument.Man använde det även för att göra en kartusch, ett personligt sigill som fungerade som namnteckning.
Tecknen kunde skrivas från höger till vänster, från vänster till höger och uppifrån och ned.För affärsdokument,brev och litteratur användes främst en kursiv form av hieroglyferna,
hieratiska,som gick fortare att skriva och som skrevs från höger till vänster.Senare kom dessutom den demotiska skriften, som var en ytterligare förenklad version. På slutet av faraonernas tid skulle skrivarna dessutom kunna grekiska.
År 30 f Kr erövrade romarna Egypten och år 395 e Kr förklarade de Egypten som ett kristet land.Romarna ansåg att
den egyptiska skriften var hednisk och den förbjöds.Eftersom ingen längre fick läsa eller skriva hieroglyfer dog det egyptiska skriftspråket ut.
År 1799 hittade den franska vetenskapsmannen Jean-Francois
Champollion en sten med tre skriftspråk.Stenen fick namnet Rosettastenen efter den plats den hittades på, nära Rosetta
vid Nilens delta.
På stenen fanns inskriptioner på tre språk, nederst grekiska
mitten demotiska och överst hieroglyfer.Innehållet i texterna var likadana och därmed kunde Champollion tolka några av hieroglyferna.Därmed hade han öppnat dörren till den egyptiska kulturens hemligheter.