Hem

Samband mellan LST och ESP Samband

Ändra sidan Visa ditt intresse Ämne 606, v1 - Status: normal.
Försteredaktör: lucipher
Denna text är importerad från /old/psi/stjaerna/tid/esp.html
är en sorts Samband och Upplevbart

Olika vanliga statistiska prövningar såväl som Monte Carlo studier av resultaten visade på att toppen runt kl 13.30 LST, men även i viss mån dalen runt kl 18 LST, var klart signifikanta.

Alias: samband mellan lst och esp och stor inverkan på esp

normal

Spottiswoode (1997a) undersökte om det fanns något samband mellan ESP-prestation och den tid på stjärndygnet under vilken ESP försöket-skedde. I en första omgång undersöktes sambandet i en databas med 1468 free response trials (mestadels ganzfeld och remote viewing experiment). När prestation plottades mot LST visade sig en betydande uppgång i prestation, som började ungefär kl 11 LST, steg till ungefär kl 13.30 LST för att sedan sjunka till normalläge ungefär kl 16 LST. En antydan till en dal i diagrammet, där ESP-prestationen var särskilt dålig, runt kl 18 LST, fanns också. För att validera detta fynd samlade Spottiswoode in uppgifter om 1015 trials från andra, liknande ESP-experiment. Prestation på dessa plottades också mot LST. Den nya kurvan visade sig nu vara förbluffande lik den ursprungliga, med en uppgång i prestation runt kl 11 LST som nådde sitt maximum runt kl 13.30 LST och som sedan dalade ner till ungefär kl 16 LST. Även här fanns också en dal som var som lägst ca kl 18 LST. När samtliga 1468 + 1015 = 2483 trials plottades mot LST visade det sig att de trials som utförts mellan kl 12.30 och 14.30 (124 st) uppvisade en 380%-ig ökning av effektstorleken!

Olika vanliga statistiska prövningar såväl som Monte Carlo studier av resultaten visade på att toppen runt kl 13.30 LST, men även i viss mån dalen runt kl 18 LST, var klart signifikanta.

Vad kan dessa resultat bero på? Om resultaten verkligen är genuina måste de bero på något som befinner sig i en bestämd riktning på himlen. Eftersom himlakropparna i vårt eget solsystem inte befinner sig i någon bestämd riktning måste källan finnas utanför vårt solsystem.

Spottiswoode menar att det finns två alternativ: 1) Det är frågan om en källa som sänder ut någon slags ESP-förbättrande signal. Denna källa skulle vara sådan att den kl 13.30 LST, för de laboratorier som gett data till undersökningen, t.ex. befinner sig alldeles ovanför horisonten, är alldeles rakt upp på himlen eller åtminstone är på sin högsta punkt på den skenbara banan. 2) Det är frågan om en källa som sänder ut någon slags ESP-försämrande signal. Denna källa skulle kl 13.30 LST t.ex. befinna sig på en punkt alldeles bakom jorden relativt laboratoriet ifråga.

Ett argument mot tanken att det är frågan om en ESP-förbättrande källa som är alldeles ovanför horisonten kl 13.30 LST, menar Spottiswoode, är det faktum att toppen runt 13.30 är rätt smal och att den sannolikt egentligen är ännu smalare p.g.a att tidsangivelserna i ESP-försöken ibland inte varit helt exakta. Om det var frågan om någonting som var alldeles ovanför horisonten borde toppen ha varit bredare anser Spottiswoode.

Men att det i alla fall har att göra med källans höjd på himlavalvet talar en tendens för laboratorier på höga latituder att ge en något smalare topp än vad laboratorier på lägre latituder gör. Antalet laboratorier är dock för litet för att någon mer bestämd slutsats, skall kunna dras.

En mera bestämd gissning om vad det skulle kunna vara för källa gör dock Spottiswoode (1997b). Han påpekar att för observatörer på de latituder som nu varit aktuella, så är galaxplanet nära horisonten kl 13 LST och som högst på himlen kl 18 och kl 05 LST (den näst kraftigaste dalen var kl 05 LST).