Vad är Local Sidereal Time?
Ett dygn är 24 timmar, men jorden snurrar inte ett varv på 24 timmar utan på 23 timmar 56 minuter och 4 sekunder. Detta innebär att om man en stjärnklar kväll ställer sig och tittar på himlen, noterar hur stjärnhimlen ser ut och sedan väntar i 23 h 56 m och 4 s, så kommer man att få exakt samma utsikt mot stjärnorna. Man kan därför tala om ett stjärndygn som är 23 h 56 m och 4 s långt och där ett givet klockslag (Local sidereal time - LST), från en viss latitud på jorden, alltid motsvaras av precis samma vy mot stjärnhimlen. För att beräkna LST behöver man veta sin longitud, datum, år, hur mycket den vanliga klockan är samt om det är sommar- eller vintertid. Sedan stoppar man in sina värden i en formel, eller använder ett datorprogram.
Om jag befinner mig i Stockholm 970908 kl 14.52 så är min LST = 14.14. Detta innebär att den ljusstarka stjärnan Arkturus står rakt i söder, ganska högt ovanför horisonten. Om jag nu blixtsnabbt förflyttar mig rakt söderut, så kommer LST fortfarande att vara 14.14 och Arkturus kommer fortfarande att stå rakt i söder, men nu lite högre upp från horisonten. Förflyttar jag mig istället blixtsnabbt rakt norrut, kommer Arkturus vara kvar rakt i söder, men nu lite närmare horisonten. Skulle jag blixtsnabbt förflytta mig från Stockholm rakt västerut, t.ex. till Skottland, kommer min LST att ändras och Arkturus att synas i sydost. Väntar jag ett par timmar kommer LST återigen att vara 14.14 och Arkturus vara tillbaka på sin position rakt söderut och på samma höjd ovanför horisonten som från Stockholm.
Eftersom jag nu vet att i Stockholm 970908 kl 14.52 så stod Arkturus rakt i söder och att ett stjärndygn är 23 h 56 m och 4 s, så kan jag lista ut att 970909 kl 14.48 så står Arkturus också i söder och även 970910 kl 14.44, 970911 kl 14.40 osv.