Energi är rörelse. Med rörelse menas rörelse i förhållande till något annat. All materia består av energi. I materien har energin en viss form.
Energin byggs upp från det lilla till det stora. kvarkarna är ett energimönster. Mönster av kvarkar bildar protonmönstret. Protonen tillsammans med elektronen bildar neutronen. (Allt är mönster, men jag utelämmnar ordet mönster ibland.) Elektroner, protoner och neutroner blildar olika typer av atomer. De olika atomerna bildar massa olika sorters molekyler. Molekylerna bildar celler, osv...
Teoretiskt sett så har fysiken (vetenskapen) hittat ett antal elementära partiklar. Dessa partiklar har förmåga att påverka varandra i olika grad. Sammanslagningar av partiklar ger andra partiklar med lite annorlunda egenskaper.
Vetenskapen har alltså kommit fram till dessa elementarpartiklar. Men de har inte kommit fram till att allt i gruden är energi i olika mönster. Det är ett grundantagande jag utgår ifrån på grund av dess stora enkelhet. Jag tycker det är enklare att anta det än att anta att allt byggs på x antal elementarpartiklar.
Elektronerna runt atomen är en form av stående energivåg. Alla dess delar är energier, vibrerande i olika mönster. Något som vibrerar innehåller energi. Om energin slutade röra sig i alla aspekter skulle det inte vara någon energi.
Med vibrationer menas inte endast fram och tillbaka elle rupp och ner, utan alla former av banor. Bilden av elektroner som snurrar runt elektroner kan ses som en symbol för hur energin beter sig där. Rörelsen utgör mönster.
Stabila mönster ger olika former av varighet. Atomerna byggs upp av stabila mönster. Det mönster som skapar stående vågor är ett exempel på ett stabilt mönster.
Hela vårt univerusm byggs upp av mönster. Vi har fält av olika slag. Ljus som en rörelse. Dessa mönster är samtidigt ett enda stort mönster och oändligt med små mönster.
För mig dyker dock tanken upp att om energin formats till elementarpartiklarna så skulle ju mycket väl energin kunnat formas till andra saker. Till något som kanske inte alls interagerar (påverkar varandra) med de elementarpartiklar som fysikerna upptäckt. Medverkande till denna tanke är också idéer om hur energier växelverkar (interagerar) med varandra. Tankarna här är vaga men en direkt förljd av att alla partiklar är energimönster är ju att partiklarnas egenskaper är en följd av energimönster. Att vissa partiklar interagerar med varandra i mindre utsträckning måste betyda att det finns energimönster som interagerar med varandra i mindre utsträckning.
Jag finner det mycket rimligt att det då måste exister energier som inte alls växelverkan med (interagerar / påverkar) varandra. Det borde finnas oändligt många olika energimönster. Allt detta bildar vårat universum. Det borde finnas energier som i liten grad växelverkar med fysikens elementarpartiklar.
Jag finner det då rimligt att alla olika energimönstren existerar (i vårat tredimensionella rum) parallellt med varandra och att endast små grupper av mönster växelverkar (interagerar) med varandra. En sådan liten grupp utgör vårat fysiska universum.
Försök att se bilden av fält som i sig själv rymmer ordningar av allt högre abstraktion. Först så har vi det materiella som blir molekyler och celler osv. Sedan så har vi atomerna som är en slags fnurra i ett finare fält och ett utbyte sker hela tiden. Och allt det här har ännu finare variationer. Ett homogent fält som vi kan mäta som elektromagnetiskt kan i sig ha andra förfiningar... Vi vet inte vad som döljer sig i kvantfysikens sannolikhetsfält.