Kors har som religiös symbol åtminstone två olika ursprung. Det ena är dess användning som solsymbol (hjulkors), det andra är speciellt kristet och sammanhänger med Kristi död på korset. Dess verkliga form har tämligen säkert varit det T-formade Taukorset.
Som kristen symbol är det latinska korset vanligast. Det symboliserar tro, frälsning genom Krisit offerdöd och lidande i Kriste efterföljd (ta korset, bära sitt kors). Kyrkor har ofta en grundplan formad som ett latinskt eller grekiskt kors och torn och kupoler kan prydas med kors liksom kristna gravar. På 500-talet blev det vanligt att bära ett kors främst i religiösa processioner, under mässan placerades det vid altaret, vilket gav upphov till det fasta altarkorset, från 1200-talet ett standardinventarium. Redan på 300-talet började kors att bäras i en kedja om halsen, och korset kom att användas som en skyddande amulett. Korset har också blivit en maktsymbol (i kungakronor, spiror och andra regalier) och ett fälttecken (t.ex. under korsståg).