Hem

Maria

Ändra sidan Detaljer
Medlem 51621, nivå 6, ämne 559168, v1
Kallar sig 1_Vindr
Hon är 30 år och bor i SPÅNGA
Kontakt Nej tack
Uppdaterad 2004-08-05

är Medborgare i Paranormal.se

Presentation

Inom mig finns ett slags ilska. Denna ilska har en mycket djupgående anledning att existera. Vardagslivet är tråkigt; det är en lång dröm som upprepar sig hela tiden. Man äter, sover och ser till att göra något mellan detta. Förhoppningsvis är detta något trevligt.

Förmodligen är det därför jag slutligen har kommit hit; jag vill ha något bättre, jag vill vakna upp. Jag vill att det ska finnas något mer och min vilja att det ska finnas något mer får mig att ana att det verkligen gör det.

De flesta av dem intressen jag hittils skaffat mig genom livet är inte riktigt äkta intressen. Dem känns snarare som något jag klistrat på mig.

Det har funnits undantag i mitt liv för ovanstående regel. Ett tag var det vetenskap och innan vetenskap var det djur och miljö av olika slag. Nu är det uppenbarligen tid för skrivande och parallella världar, drakar och de fyra eller fem elementen.

Jag vill gärna läsa en stor mängd böcker under mitt liv men för tillfället har jag något som man skulle kunna kalla läslustsdöd. Jag hittar kanske inga böcker som egentligen är i den stil jag vill läsa.

De böcker jag föredrar är fantasy, men jag har vaga minnen av att jag någon gång i det förflutna betraktat sf på samma sätt. Anledningen till att jag gillar just fantasy är min tidigare nämnda ilska. Fantasy är inte tråkigt eftersom att det ger liv till verkligheten.

Ofta kommer jag på mig själv med att läsa ur ordböcker. Min feta Svensk ordbok är öppen oftare än någon annan bok i hela mitt rum. Det beror inte på att jag inte kan tala svenska ordentligt utan anledningen är den att jag alltid vill skaffa mig mer kunskap.

Det finns alltid mer kunskap att inhämta. Universum ska ju trots allt vara oändligt.

Något som liknar mitt mindre intresse för ordböcker är att jag kan sitta i timmar framför datorn och försöka leta upp betydelsen av olika saker via internet.

Nu till varför jag, trots det jag här har skrivit, inte är en fullkomligt pessimistisk själ som är skeptisk till allting. Nu har säkert alla som kunde vara intresserade att läsa om detta givit upp tack vare den långtråkiga beskrivningen av mig.

Det började för flera år sedan och jag var bra mycket yngre då än nu. Det var en vår med gråa dagar. Jag har alltid känt hur mitt humör ändras med vädret om jag vistas utomhus. Vid grått väder blir jag trött och hängig.

Vid sidan om en skolbyggnad, där jag försökte lära mig något, och precis innanför ett högt stängsel som avgränsade byggnaden från privata tomter fanns en blåsig taklös gång. Vindarna svepte fram där, mellan vägg och stängsel.

Jag kunde stå där länge, fullkomligt facinerad av vindarna. En av mina vänner döpte vindarna till Kuling, det vill säga mycket hård vind, eftersom jag stod där så ofta. När det blev sommar och varmare försvann vindarna.

Under sommaren upplevde jag att varje gång jag tänkte på vindarna började det blåsa. Det var ett slags svag bekräftande bris som kunde mildra sommarens värme. Tänkte jag en längre stund resulterade det i kraftigare vindar.

Jag vill naturligtvis inte komma med några antydningar här nu, men det var märkligt. Jag har inte upplevt detta under någon annan period än denna speciella sommar. Kanske var det en viktig del av mitt liv.

Jag antar att jag har betättat tillräckligt om mig själv nu. Egentligen vill jag skriva mer bara för att jag njuter av att skriva. Men då kommer jag aldrig att bli färdig här.