normal
Skålgrop - generell definition
Skålgropar kan sägas vara en typ av hällristningar. De är mjukt rundade fördjupningar inknackade i berghällar, flyttblock och ibland megalitgravar. Storleken och djupet varierar, men de flesta är runt 5 cm i diameter och en eller ett par centimeter djupa. Bruket att knacka skålgropar anses ha uppstått i samband med jordbrukets intåg, d.v.s. vid yngre stenålder och anses därför ha med fruktbarhetsriter eller liknande att göra. I realiteten är skålgropar näst intill omöjliga att datera, men man gissar att de flesta härrör från perioden yngre stenålder - yngre järnålder. I en del kulturer förekommer skålgropar ända in i modern tid.
Skålgropar skall inte förväxlas med jättegrytor som är naturliga formationer som bildats genom att stenar roterat och nött mot underliggande berg eller mark. Stenarna har vanligen roterats av inlandsisen eller dess smältvatten, men även av strömmande vattendrag. Den roterande stenen slits successivt ner och blir ofta helt klotrund. Den tydligaste skillnaden mellan skålgropar och jättegrytor torde vara storleken; De största jättegrytorna är minst ett par meter i diameter och minst dubbelt så djupa.
normal
Symbolik och användande
Skålgroparna anses som sagt vara förknippade med fruktbarhetsritualer och liknand, dels genom att skålgropar (särskilt de som knackats in i sprickor i stenen) tolkas som representationer för kvinnligt könsorgan eller livmoder, dels kan de ha använts till offer, till exempel genom att man rituellt malde säd i dem.
Könsorgan-symboliken blir särskilt tydlig i bronsålderskontext då ristningar föreställande två fotsulor med en skålgrop emellan är vanliga. Problematiskt är dock att det förekommer ristningar av människo- och djurfigurer med både skålgrop och fallos.
Skålgropar, särskilt på flyttblock, har ända in i modern tid använts till offer. Man kan på och omkring sådana flyttblock hitta offergåvor i form av småmynt, spik, nålar, tygbitar etc.
normal
Skålgropar och folktro
Förr kallades skålgropar för älvkvarnar eftersom man föreställde sig att älvor använde dem till att mala mjöl i. Ordet som sådant levde kvar även inom vetenskapen långt in på 1900-talet, tills man föredrog en mer 'korrekt' beskrivande term.
normal
Älvkvarnar är små gropar som för många tusen år sedan huggits in i berg eller lösa stenblock i magiskt syfte.
Älvkvarnarna kan jämföras med de i folktron förankrade älvringarna. Dessa uppstår genom att vissa svampar växer i ring och hindrar gräsväxten där. Båda fenomenen anses vara kopplade till tron på älvor - kvarnarna för att blidka dem - ringarna som bevis på var älvorna hållit hus.
