Det tillstånd då kroppen återställer sig från aktiviteten från den vakna perioden.
Alias: sleep, sova, sömn och sömnen
The two most important criteria of our sleep:
Sömnen börjar i allmänhet med djupsömn. Hjärna och nervsystem är avslappnat. Den sovande är svårväckt. Ibland drömmer man vardagliga drömmar. Under natten varierar olika drömstadier.
REM-sömn består ofta av bisarra drömmar. Om man plötsligt skulle falla i REM-sömn kan det upplevas som en (ibland skrämmande) form av hallucination.
REM står för Rapid Eye Movement och kan beskrivas som om man tittar på sina drömmar. Man har de flesta drömmarna under REM-sömnen. Hjärnan är aktiv i en paralyserad kropp (se sömnparalys).
Det har diskuterats huruvida REM-sömn kan vara en tredje dimension av medvetandet.
Sömnen kan beskrivas som ett periodiskt återkommande tillstånd av en i stort sett bruten kontakt mellan medvetandet och yttervärlden. Sömnbehovet är som allra störst under barndomen, men för vuxna varierar sömnbehovet per dygn mellan 6- och 9 timmar och avtar som regel mot ålderdomen. Sömnens två huvudtyperna kallas för ortosömn respektive REM-sömn.
Ortosömnen innebär att vi sover drömlöst under fyra stadier av varierande sömndjup. Muskulaturen slappnar av, andningen blir långsammare, djupare och mer regelbunden, hjärtfrekvensen avtar, blodtryck och kroppstemperatur sjunker. Samtidigt blir immunsystemet aktivare, och halten av tillväxthormon stiger
REM-sömnen (REM = rapid eye movement = snabb ögonrörelse, även kallad parasömn eller drömsömn) är en sömntyp som påminner om vakentillståndet om man studerar hjärnans EEG-mönster. Ögonen rör sig ryckvis, andningen och hjärtrytmen blir livligare samtidigt som blodtrycket stiger, kroppens temperaturreglering kopplas av, liksom musklerna i rygg, säte och ben (se sömnparalys). REM-sömnen brukar omfatta omkring en fjärdedel av sömntiden. Under natten omväxlar i normalfallet perioder av orto- och REM-sömn i ett karakteristiskt mönster. Insomnandet övergår stegvis i en första period av djup ortosömn, som avbryts av en kort omgång av REM-sömn. Denna följs av en ny period av ortosömn. Under det fortsatta förloppet blir som regel djupsömnsfaserna kortare och ytligare, medan drömsömnen (REM-sömnen) blir längre. Större delen av natten sover vi ortosömn med långsamma EEG-vågor.
Totalt tillbringar vi ungefär en fjärdedel av natten i REM-sömn. Då är EEG-vågorna snabba, musklerna avslappnade och ögonen rör sig hela tiden snabbt.
Vår sömn och dess olika faser regleras huvudsakligen av hjärnstammens retikulära system (RAS) i en rytm som är synkroniserad med dygnets växling mellan dag och natt. Vår ''biologiska klocka'' styrs i sin tur av den periodiska produktionen av sömnhormonet melatonin i tallkottkörteln.
