Olika hallucinationer
Ordet hallucination kommer av latinets halucinari som betyder yra. En hallucination är en sinnesförnimmelse som inte utlöses av någon retning från yttervärlden, som t.ex. syn-, hörsel- eller känselintryck. Hallucinationer kan drabba alla sinnen dvs såväl syn och hörsel som känsel, smak och lukt. Det är viktigt att påpeka skillnaden mellan en hallucination och en illusion. Vid illusioner föreligger en sinnesretning och illusionen uppstår, till skillnad från hallucinationen, p.g.a. förvrängda sinnesintryck. Hallucinationer och illusioner kan ofta sekundärt påverka ens sätt att resonera hur saker och ting hänger ihop eftersom det kan uppstå en så kallad sekundär vanföreställning.
Det finns en mängd olika slags hallucinationer och för det mesta orsakas dessa av psykisk ohälsa, men de viktiga undantagen utgörs bl.a. av de så kallade pseudo, hypnagoga och hypnapompa hallucinationerna. Vid en hallucination upplevs inte sinnesintrycken som några fantasiprodukter utan som mycket realistiska med ursprung i yttervärlden eller i den egna kroppen. En gemensam faktor för alla hallucinationer är att de tilltar då engagemanget i omvärlden avtar, t.ex. på kvällen eller natten då stimulusflödet minskar.
Bland de många anledningarna till uppkomsten av hallucinationer kan främst omnämnas:
- Psykisk sjukdom, t.ex. schizofreni, vilket oftast ger upphov till kroniska hörsel (auditiva) eller känsel (taktila) hallucinationer där i princip alla i omgivningen är onda och ute efter den drabbade.
- Vid djup melankoli förekommer hallucinationer och vanföreställningar som ligger i fas med den sänkta grundstämningen. Vid förvirring kan illusioner, hallucinationer och vanföreställningar förstärka varandra .
- Droger av olika slag kan ge upphov till känsel-, reflex- , syn- och rörelse (kinestetiska ) hallucinationer, samt i vissa fall vanföreställningar. Hallucinogener som LSD kan framkalla hallucinationer och dessa kan återkomma månader eller år efter det senaste intaget genom s.k. återtrippar.
- Delirium är ett tillstånd av förvirring som också kan ge upphov till hallucinationer. Upphovet till detta tillstånd kan bero på hjärnskador, psykoser, förgiftningar, chock eller hög feber.
- Delirium tremens är ett allvarligt tillstånd som kan förekomma hos svårt alkoholberoende efter avhållsamhet från alkohol. De upplevelser som uppstår p.g.a. delirium tremens präglas ofta av främmande skräcksyner och känselhallucinationer.
- Efter lång tids missbruk av s.k. bensodiazepiner, (t.ex. Valium eller Sobril) kan man få hallucinationer för både synen, i form av perspektivförskjutning, hörseln, lukten, smaken och känseln. Dessutom kan uppfattningen om vilket läge ens kroppsdelar har i förhållande till de övriga förvrängas.
- Epilepsi kan i en del fall ge upphov till både enkla och mer komplexa hallucinationer. Enkla symptom gestaltas ofta av smällar, visslingar, blixtar, eldsken eller liknande, medan de komplexa symptomen kan upplevas som rena filmuppspelningar.
- När en individ inser att vederbörande hallucinerar kallas detta för pseudohallucination eftersom en äkta hallucination ej kan skiljas från verkligheten, utan snarare är den rådande verkligheten för den utsatte. Väldokumenterade exempel på pseudohallucinationer har uppstått i samband med starka känslomässiga trauman, t.ex. en nära anhörig frånfälle då hallucinationen visar upp en bild av den avlidna personen. Denna hallucination uppstår antagligen som en hjälp i sorgearbetet och fungerar som ett tröstande stöd för den sörjande.
- En hallucination som man kan råka ut för under själva insomningsfasen är den hypnagoga varianten, medan man under uppvakningsfasen kan råka ut för den hypnapompa. Man ska självfallet göra skillnad på en vanlig dröm (inklusive mardröm) och de hypnagoga / hypnapompa företeelserna . En hypnagogisk hallucination kan med en viss fördröjning (se ortosömn) övergå i en vanlig dröm (se REM-sömn) och detta gäller även för den hypnapompiska varianten, eftersom det enda kravet egentligen är att man lämnar det halvvakna stadiet bakom sig och glider in i det äkta sömnstadiet. I det ena fallet håller man på att somna och i det andra fallet håller man på att vakna och det föreligger inget motsägelsefullt i att förloppet i vissa fall kan bli reversibelt. Det innebär i klartext att det hypnagoga förloppet i vissa fall kan övergå till det hypnapompa och vice versa.