Vatikanstaten (italienska Stato della città del Vaticano), Vatikanen, självständig stat, som lyder under påven och ligger som en enklav i Rom, Italien. Det är världens minsta suveräna stat, 0,44 km2. 1 000 inv. (präster, munkar och nunnor, tjänstemän i Vatikanen), men dagligen arbetar flera tusen personer inom området. Vatikanen ligger på högra stranden av Tibern och omfattar först och främst kristenhetens största kyrka (Peterskyrkan) samt påvens residens (Vatikanpalatset) och Vatikanmuseerna med dess ovärderliga konstskatter. Till Vatikanen hör också några kyrkor i Rom och andra mindre områden, bl.a. påvens sommarpalats Castel Gandolfo vid Albanosjön. Förvaltningsspråk är italienska, kyrkospråket är latin.
Enligt fördrag med Italien (se nedan) har påven den fulla politiska och rättsliga makten över Vatikanen. Han är också biskop av Rom och överhuvud för den katolska kyrkan (latin sedes sancta, heliga stolen) som har 800900 miljoner medlemmar över hela världen. I sitt kyrkliga arbete assisteras han av kardinalkollegiet (den instans som utser ny påve) och den kyrkliga ämbetsmannakåren, kurian. Vart tredje år sammankallas den s.k. biskopssynoden (250 biskopar från hela världen). För den världsliga förvaltningen utser påven ett kansli, statssekretariatet. En kardinal fungerar som högste statssekreterare (ett slags statsminister). Heliga stolen har diplomatiska representanter (nuntier) i ett stort antal länder och är genom kyrkans utbrednikng troligen den världspolitiskt mest välunderrättade av alla organisationer. Men den framhåller sin neutralitet och är inte medlem av FN (dock observatör eller medlem i flera fackorgan). Nästan alla jordens länder är representerade vid Vatikanen (undantag är bl.a. Kina och Saudiarabien). Med sin universella uppgift har påvedömet undvikit att ta ställning i internationella konflikter, men inte tvekat att uttala sig i sociala och moraliska frågor, t.ex. mot fattigdomen i världen och mot barnbegränsning och aborter och för mänskliga rättigheter, fred och rättvisa. Påven Johannes Paulus II (den förste icke-italienske påven sedan 1523) har utvecklat en intensiv resediplomati.
Vatikanen har eget post- och myntväsen, driver nyhetsbyrå, radio- och TV-stationer, utger en dagstidning (Osservatore Romano) med veckoupplaga på många språk samt redigerar en hemsida på Internet. Vatikanstatens ekonomiska tillgångar är betydande, den har bl.a. intressen i italienskt näringsliv och en egen bank. Andra inkomstkällor är turism och frimärksförsäljning samt den frivilliga avgift som katoliker i hela världen betalar till påvedömet (ett slags peterspenning). Det finns ingen försvarsmakt, men ett schweizergarde tjänstgör som påvens privata livvakt (sedan 1505). Symbolerna i påvestatens flagga är påvens tiara och Petrus korslagda nycklar.
Historia. Påvarnas rike (Kyrkostaten) omfattade ett större område i mellersta Italien. Det införlivades 1870 med den nybildade italienska staten, vilket ledde till en brytning mellan påvestolen och Italien. Påven blev med egna ord fånge i Vatikanen. Genom Lateranfördraget 1929 mellan påven Pius XI och den fascistiska regimen (Mussolini) blev Vatikanen dock en suverän stat (med nuvarande gränser). Genom en ändring i fördraget 1984 upphörde katolska kyrkan att vara statskyrka i Italien.