På den avbildade skivan i alabaster syns En Hedu´Anna som tvåa från vänster. Hon levde i Babylon och känt årtal är 2354 f Kr. Hon är den första kvinnliga matematiker och astronom, som vi känner till namnet.
En Hedu'anna var prästinna i templet för månguden Nanna i staden Ur (södra Irak). Detta var en ytterst viktig roll eftersom hon var den enda som kunde utse en härskare i staden. Babylon och Sumeria var de första städer att utöva matematik och astronomi och ämnena kontrollerades och utvecklades av präster och prästinnor. En Hedu´Anna gjorde tillsammans med de andra prästerna ett antal observationer i templet som till exempel månens och stjärnornas rörelse. Hon konstruerade en av de första religiösa kalendrarna, där påsk och andra religiösa fester daterades. Man räknar En Hedu´Anna som den första kvinnliga teknikern.
En betyder hög prästinna och hon var dotter till Sargon som grundade Sargondynastin i Babylon och förenade Sumer och Akkad. Hon är den första till namnet kända skriftställaren även om det finns dokument från kvinnor som levt tidigare, men dessa är inte namngivna.
Det finns sex litterära kompositioner från hennes hand varav de tre första utgör en cykel med hymner till Inanna, där hon väver in sin egen livshistoria och de två sista är publicerade så sent som 1989 av doktor Joan Westenholz:
min-me-sar-ra eller Lady of the Myriad Ordinances
in-nin sa-gur-ra eller Stout-hearted Lady
in-nin me-hus-a eller Inanna and Ebib
e-u-nir eller The collection of 42 Sumerian Temple Hymns
e-u-gim e-a eller Hymn of Praise to Ekishnugal and Nanna on Assumption of en-ship
(titeln förstörd) kallas Hymn of Praise of Enheduanna