Albert Einstein, född 1879 i Ulm i Tyskland och död 1955 i Princeton, USA, är en av de mest betydelsefulla gestalerna i fysikens historia. Han är mest känd som skapare av relativitetsteorin, men han gjorde också många andra viktiga upptäckter. EInsteins teorier ändrade hela världsbilden.
Efter studier i Tyskland, Italien och Schweiz, sist vid tekniska högskolan i Zürich, sökte Einstein arbete inom den vanliga akademiska karriären med fick inget. Han fick i stället ta arbete vid patentverket i Bern, där han var anställd 1901-1909. Under denna tid kom flera av hans revolutionerande upptäckter till - kanske just på grund av hans avstånd från den traditionella akademiska tankevärlden.
1905 publicerande Einstein den speciella relativitesteorin, förklarade den brownska rörelsen och skrev en teori om fotoelektricitet där han antog att ljuset existerar i form av små energipaket, fotoner.
Efter några år som professor i Zürich och Prag kallades Einstein till Berlin, där han 1914 blev chef för Kaiser Wilhelminstituten för fysik. Han framlade 1916 sin allmänna relativitetsteori. I denna beskrivs gravitation som ett kraftfält ungefär som magnetfältet. Gravitationsfältet påverkar både tid och rum, storheter som fysikerna dittils betraktat som absoluta. Teorin medförde också begrepp som den fyrdimensionella världen, det krökta rummet osv.
Einstein var av judisk börd. På grund av detta och på grund av sin pacifism blev han utsatt för förföljelser av den framväxande tyska nazismen. Han emigrerade 1933 till USA, där han tillträdde en forskningsprofessor vid Institute of Advanced Study i Princeton.
1939 blev det bekant att man i Tyskland upptäckt uranfissionen, dvs. den process som skapar energi i en vanlig atombomb. Den italienskfödde atomfysiskern Enrico Fermi och några andra kända USA-forskare förmådde då Einstein att i ett brev till president Roosevelt varna för de följder upptäckten kunde få och begära ett motsvarande amerikanskt forskningsprogram. På Roosevelts order starades då projekt Manhattan, som ledde fram til atombombden 1945 men innan dess också til den första fredliga kärnreaktorn, konstruerad av Fermi 1942. Einstein blev efter kriget en av de starkaste motståndarna mot kärnvapen.
1922 erhöll Einstein 1921 års nobelpris i fysik - men inte för relativitetsteorin utan för sina teorier om fotoelektriciteten. Under hela sin verksamhet deltog Einstein i den offentliga debatten och han utgav flera skrifter i både allmänna och vetenskapliga frågor, bl.a. Min världsbild (1934)