normal
Sir Isaac Newton inspirerades väldigt av Pythagoréernas teori att allt byggde på matematik. Newton hävdade att framtiden redan existerade och trodde att man kunde lära känna den på förhand. Han lärde sig hebreiska och började leta efter en hemlig kod i bibeln som skulle avslöja framtiden.
Enligt en av hans levnadstecknare, John Maynard Keynes, var Newton besatt av att hitta den dolda koden. När Keynes själv blev rektor vid universitetet i Cambridge hittade han de papper som Newton hade efterlämnat när han själv frånträdde rektorsembetet 1696. Den stora merparten av de miljoner ord som Newton hade nedtecknat handlade inte om matematik eller astronomi utan om esoterisk teologi. Det handskrivna materialet avslöjade att den store naturvetenskapsmannen trodde att det fanns en dold profetia om mänsklighetens historia i Bibeln. Han var enligt Keynes övertygad om att Bibeln, ja, hela universum var ett kryptogram som skapats av den allsmäktige.
Newton trodde att allt kunde förklaras med ekvationer. Han sökte efter koden fram till sin död, men det hjälpte inte vilka matematiska modeller han tog till. Newton hävdade att Gud var närvarande i sin skapelse och att man genom studiet av naturen erhöll kunskap om honom. Om detta skrev han i sitt största verk Principia. Han ansåg att naturen brann av elden från Guds ande. Han tänkte sig universum som en maskin som ställts in av den himmelske ingenjören.
- En oändlig ande genomströmmar hela rymden och sammanhåller och skänker liv. I honom lever vi och rör oss och har vår existens. Härigenom manifesteras den allstädes närvarande Guden
normal
Vem var Isaac Newton?
Newton föddes den 25 december 1642. Han växte upp i den lilla byn Woolsthope, en mil från Grantham i Linconshire som ligger i östra England.
Som barn var Newton väldigt sjuk, och till sina anhörigas förvåning klarade han sig genom sina första mycket kritiska levnadsår. Hur som helst, bara några månader innan Newton föddes så hade hans far dött. Detta lede till att Newtons mor gifte om sig med en präst, som ställde krav på att Newton skulle bo och uppfostras av sina morföräldrar. Men som nio-åring fick han återvända hem till sin mor, då styfadern hastigt gick ur världen.
Newtons inledande skolning mottog han vid Granthams grammatikskola, där han lärde sig tala och skriva latin. Senare som 21-åring så skulle hans mor komma att skicka honom till Trinity College i Cambridge. Efter fyra år i Cambridge, började pesten att härja vilket gjorde att han var tvungen att upphöra med studierna vid universitetet, men det skulle komma bli just hemma som Newton skulle komma att göra en av sina största upptäckter, d v s att ljus består av ett helt spektra av våglängder, där vitt ljus kan delas in i en mängd färger. Förutom detta skulle även Newton i hemmets lugna vrå uppfinna det mattematiska verktyget differential- och integralkalkylen. Men den största upptäckten Newton under denna period skulle göra var avslöjandet av gravitationslagarna. När pestepedemin upphörde återvände han till universitetet och tog sin examen.
Som 27-åring blev han professor i Matematik då hans mentor Isaac Brown, den tidigare professorn i matematik, överlät platsen till honom.
1687 skrev han boken, Philosophiae Naturalis Principia Mathematica till stöd för den engelske astronomen Edmund Halley. Hans framgång skulle tackvare boken bli ett faktum, då han i den presenterade de tre gravitationslagarna och förklarade Keplers lagar matematiskt, som tidigare endast var fastställda empiriskt.
1697 anställdes Newton av det Engelska myntverket, där hans roll var att förnya och uppdatera myntsystemet. Han gjorde det så bra, att det inte tog många år tills han blev chef för myntverket.
1705 adlades han av drottning Anne. Sir Isaac Newton lämnade jordelivet den 20 mars 1727 i London. Han blev 85 år.
normal
NEWTONS LAGAR
FÖRSTA, TRÖGHETSLAGEN:
Varje kropp förblir i ett tillstånd av vila eller likformig, rätlinjig rörelse, såvida den inte av drafter tvingas att ändra detta tillstånd.
ANDRA, ACCELERATIONSLAGEN:
Rörelsens förändring (acceleration) är proportionell mot den verkande kraften och riktad längs den räta linje i vilken kraften verkar.
TREDJE, LAGEN OM VERKAN OCH MOTVERKAN:
Mot varje kraft svarar en lika stor motsatt riktad motkraft, så att de ömsesidigt mellan två kroppar verkande krafterna alltid är lika stora och motsatt riktade.
GRAVITIONSLAG:
Varje kropp attraherar varje annan kropp med en kraft som är direkt proportionell mot produkten av de båda kropparnas massor och omvänt proportionellt mot kvadraten på deras avstånd.
