De här bilderna togs vid en ormceremoni som Hopiindianerna i byn Walpi i Arizona utförde i augusti 1913 i syfte att framkalla regn. Hantering av ormar spelar en viktig roll i denna ceremoni, eftersom ormar anses symbolisera åskan. Vid ceremonins höjdpunkt dansar medlemmar i byns ormsällskap runt fyra varv i en cirkel med en giftorm i munnen. Därefter samlar de samman alla de 60-80 ormar som använts vid ceremonin, bär bort dem och släpper dem fria. Sedan börjar fyra dagars festande, då man firar det regn som nu kommer.
Mary Roberts Coolidge, den antropolog som tog bilderna, konstaterar att det är ett kusligt faktum att det nästan undantagslöst kommer regn på den dag då ceremonin äger rum eller omedelbart efteråt. Andra västliga betraktare har gjort samma iakttagelse i samband med regnceremonier på andra håll. I de allra flesta fall verkar ceremonierna att vara effektiva, eftersom det efterlängtade regnet kommer.
Tidpunkten för ormceremonierna fastställdes av de invigda i stammens ormsällskap. Ceremonin ägde alltid rum vid den tid i augusti då det brukade komma regn efter en torrperiod.
Regnmakare hos naturfolken har alltid utfört sina ceremonier vid torrtidens slut. Dessutom har de i många fall lärt sig att tyda tecken på kommande regn innan andra i stammen har kunnat se dem. Därmed är dock inte sagt att regnmakarna var medvetna bedragare. I de flesta fall har de nog trott att de hjälpte fram regnet sedan de sett tecken på att detta var möjligt.
Regnmagi har förekommit även i moderna samhällen. År 1939 framträdde i USA den 67-åriga Lillie Stoate, som sade sig ha en märklig kraft över vatten. Allt jag behöver göra är att vistas 8 till 10 timmar på stranden vid ett vatten - damm, sjö eller flod, så kommer det moln och regn inom 24 timmar, antingen där eller alldeles intill.
I mars 1939 kallades hon till Florida av förtvivlade lantbrukare, och tre dagar efter att hon slagit sig ned vid Lake Reedy kom det första regnet sedan januari. Hon blev mäkta berömd, och åtog sig ytterligare tre uppdrag. De bada första av dessa lyckades, men det tredje blev ett stort misslyckande. Efter att ha suttit i tio dagar vid Mississippifloden i Arkansas tvingades hon ge upp, och det dröjde ytterligare någon vecka innan den besvärliga torkan tog slut. Efter detta åtog hon sig inga ytterligare uppdrag.
År 1985 framträdde i Kalifornien en kvinna som påstår att hon kan få det att regna inom 24 timmar på den plats där hon befinner sig. Hittills har hennes demonstrationer inte varit särskilt imponerande, men hon försöker fa en biljett så att hon kan resa till Afrika och hjälpa till i torkdrabbade områden.