I Hermes Trismegistos och honom närstående mytologiska gestalters namn skrevs den s.k. Corpus Hermeticum, som är en samling filosofiskt-religiösa dialoger och alkemiska och astrologiska traktater.
Under medeltiden kom så, genom arabernas försorg, denna hermetiska tradition till Europa.
En florentinsk furste, Cosimo de Medici, skickade under 1460-talet ut munkagenter för att samla grekiska manuskript. En av agenterna bärgade de handskrifter som sägs ligga till grund för Marcilio Ficinos latinska översättning.
Dåtidens europeer trodde att Hermes haft en uppenbarelse i urtid, dvs. innan Platon hade filosoferat och Israels profeter mottagit sina från Gud. Hermes ansågs alltså företräda en ur-uppenbarelse som både greker och judar tagit intryck av. Denna feldatering medförde att både alkemin och den hermetiska filosofin fick auktoritet.
Än idag finns de som hävdar att Hermes företräder den mest ursprungliga teologin, en s.k. theologia prisca - trots bevisning redan 1614 om korrekt datering (av filologen Isaac Casaubon).
Källa: J.Peter Södergård Den konungsliga konsten - alkemin
Jfr. Hermes Trismegistos