normal
Franklin
FALSKA KRISTUSGESTALTER OCH FALSKA PROFETER
SKALL KOMMA
På dess frukt känner man trädet. - Profeternas mission. - Falska profeters tecken
och under. - Tro inte på alla Andar. - Andarnas lärdomar: Falska profeter. - Kännetecken
på en verklig profet. - Desinkarnerade falska profeter i vandrande tillstånd.
- Jeremias och de falska profeterna.
-
På dess frukt känner man trädet
1. Det träd, som bär dålig frukt, är inte gott och det träd,
som bär god frukt, är inte dåligt; - varje träd känns ju igen på
sin frukt. Man plockar ju inte fikon från törnen, inte heller
vindruvor från björnbärsbuskar. - En god människa bär ur sitt
hjärtas goda förråd fram det som är gott, och en ond människa
bär ur sitt onda förråd fram det som är ont; för hennes mun
talar om det som hennes hjärta är fullt av.
Luk. 6: 4345.
2. Akta er för falska profeter, som kommer till er i fårakläder,
men invärtes är glupska ulvar. - Av deras frukt skall ni
känna dem. Kan man hämta vindruvor från törnen, eller fikon
från björnbärsbuskar? - Så bär varje gott träd god frukt, och
varje dåligt träd bär ond frukt. - Ett gott träd kan inte bära ond
frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. - Varje träd
som inte bär god frukt blir avhugget och kastas i elden. - Ni
skall alltså känna igen dem på deras frukt.
Matt. 7: 1520.
3. Se till att ingen förvillar er; - för många skall komma
under mitt namn och säga: Jag är Messias och skall förvilla
många.
Och många falska profeter skall uppstå och skall förvilla
många; - och genom att orättvisan ökar, skall kärleken och
barmhärtigheten hos de flesta svalna. - Men den som är ståndaktig
ända till slutet, han skall bli räddad.
Om någon alltså säger till er: Messias är här, eller:
Messias är där, så tro inte på det; - för falska kristusgestalter
och profeter skall dyka upp, och de skall göra stora tecken och
under, för att, om möjligt, förvilla även de utvalda.
Matt. 24: 4, 5, 1113, 23, 24. - Mark. 13: 5, 6, 21, 22.
Profeternas mission
4. Man tillskriver vanligtvis profeter gåvan att kunna avslöja framtiden,
så att orden profetia och förutsägelse blivit synonymer. I evangelisk
mening har ordet profet en vidsträcktare betydelse; det används
för varje av Gud sänd man, som fått missionen att undervisa
människorna och för dem uppdaga dolda ting och det andliga livets
mysterier. En man kan alltså vara profet utan att göra förutsägelser.
Denna föreställning hade judarna på Jesus tid. Då han blivit förd
inför översteprästen Caiphas, band därför de församlade skriftlärde
och äldste för hans ögon, spottade honom i ansiktet, slog honom med
knytnävarna och gav honom örfilar och sade: Spå oss Kristus, vem
var det som slog dig? Det har emellertid hänt att profeter haft kännedom
om framtiden, om det så var till följd av aning eller till följd av
försynens uppenbarelse för att varna människor. Då dessa händelser
sedermera inträffat, har gåvan att kunna förutsäga framtiden blivit
betraktad som en egenskap som tillkommer alla profeter.
Falska profeters tecken
5. Falska kristusgestalter och falska profeter skall dyka upp och
skall göra stora tecken och under, så till den grad att också de utvalda
skall bli vilseledda. Dessa ord anger den verkliga betydelsen av ordet
tecken. I teologisk mening är tecken och under undantagsfenomen,
som står utanför naturens lagar. Då materiens allmänna lagar är stiftade
av Gud allena, kan Han utan tvivel förändra dem, om Han så
behagar, men vanligt sunt förnuft säger, att Han åt lägre och vrångsinta
varelser inte kunnat ge en makt, jämlik sin egen och än mindre
rättighet att förändra det Han en gång gjort. Jesus kan inte ha gett
sanktion åt en sådan princip. Om då, enligt den betydelse man lägger
i dessa ord, det ondas Ande har makt att göra sådana tecken att
t.o.m. de utvalda kan bedras, så skulle därav följa att denne då kan
göra det Gud gör, att tecken och under ingalunda är ett uteslutande
privilegium för Guds utsände, och att de inte bevisar något, eftersom
det inte finns någonting som särskiljer de heligas tecken från djävulens.
Man måste alltså söka en mer förnuftsenlig mening i dessa ord.
I den okunniga hopens ögon anses varje fenomen, vars orsak är
obekant, som övernaturligt, förvånande och underbart; så snart orsaken
är känd, inser man att fenomenet, hur utomordentligt det än syns,
dock inte är något annat än tillämpningen av en naturlag. På detta
sätt krymper kretsen av övernaturliga fakta samman i den mån vetandets
krets vidgas. I alla tider har det funnits människor, som av
äregirighet, egennytta och maktlystnad utnyttjat vissa kunskaper som
de ägde, för att omge sig med en gloria av en, s.k. övermänsklig
makt, eller av en påstådd gudomlig mission. Dessa är falska kristusgestalter
och falska profeter. Ljusets utbredande förstör förtroendet
för dem, och därför minskas också deras antal i samma mån som
upplysningen ökar. Det faktum, att en människa kan göra det som i
vissa människors ögon ser ut som tecken, är alltså inte alls ett kännetecken
på en gudomlig mission, eftersom sådant kan vara en följd av
kunskaper som var och en kan förvärva, eller bero på någon särskild
organisk förmåga, som den mest ovärdige kan ha likaväl som den
värdigaste. Den verklige profeten urskiljes genom allvarligare och
uteslutande moraliska kännetecken.
Tro inte på alla Andar
6. Mina älskade, tro inte på vilken Ande som helst; pröva
Andarna, om de är av Gud, för många falska profeter har dykt
upp i världen.
1 Joh. Ep. 4: 1
7. Långt ifrån att de spiritistiska fenomenen, som många vill påstå,
skulle ge trovärdighet åt falska kristusgestalter och falska profeter,
ger de tvärtom dråpslaget åt dessa. Begär varken under eller
tecken av Spiritismen, för den förklarar uttryckligen att den inte alls
förrättar några sådana. På samma sätt som fysik, kemi, astronomi,
geologi kommit för att uppdaga den materiella världens lagar, kommer
Spiritismen för att uppdaga andra okända sådana, nämligen de
lagar som bestämmer förhållandet mellan den kroppsliga och den
andliga världen och som lika väl är naturlagar som deras äldre syskon
inom vetenskapen. Spiritismen gör detta genom att förklara ett
visst slag av ända tills nu oförklarliga fenomen och förflyttar dem
därigenom utanför undrens område. De som alltså skulle vara frestade
att för egen vinning tillgodogöra sig dessa fenomen genom att
utge sig själva för att vara Guds sändebud, skulle inte länge kunna
missbruka lättrogenheten utan skulle snart bli avslöjade. Dessutom
bevisar dessa fenomen, som sagt är, i och för sig ingenting; den gudomliga
missionen ådagaläggs genom de moraliska verkningar som
inte vem som helst kan åstadkomma. Detta är ett av resultaten av
den spiritistiska vetenskapens utveckling. Då denna vetenskap forskar
efter orsaken till vissa fenomen, lyfter den på samma gång slöjan
från många mysterier. Bara de som föredrar mörker framför ljus,
har intresse av att bekämpa Spiritismen; men sanningen liknar solen;
den skingrar de tätaste dimmor.
Spiritismen avslöjar en annan vida farligare kategori av falska
kristusgestalter och falska profeter, som inte finns bland människor
utan bland vandrande Andar, nämligen lögnaktiga, hycklande, hög
(1) Om Andarnas särskiljande, se Mediernas bok, 2:a Delen, kap. 24 och följande.
modiga och falska Andar som tror sig vara lärda, som från jorden
övergått i vandrande tillstånd och som pryder sig med vördnadsbjudande
namn för att under sanktionen av en sådan mask underlätta
godtagandet av de mest sällsamma och orimliga föreställningar. Innan
de mediumniska kommunikationerna var kända, utövade de sitt inflytande
på ett mindre iögonenfallande sätt, genom ingivelse, omedveten
mediumnitet, hörande eller talande. Sådana, som ofta tidigare,
men framförallt på senare tid, gett sig ut för att vara någon av de
gamla profeterna, Kristus, jungfru Maria och t.o.m. Gud själv, utgör
ett ansenligt antal. Aposteln Johannes varnar för dem, då han säger:
Mina älskade, tro inte på vilken Ande som helst, utan pröva Andarna,
om de är av Gud; för många falska profeter har gått ut i världen.
Spiritismen lämnar medel i hand att pröva dem, då den anger
de tecken, genom vilka man känner igen goda Andar, nämligen tecken
som visar dem vara alltid moraliska och aldrig materiella.(1) Det
är på särskiljandet av goda och onda Andar som man framförallt kan
tillämpa Jesus ord: Varje träd känns igen på sin frukt. Ett gott träd
kan inte bära ond frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt.
Man bedömer Andarna efter beskaffenheten av deras gärningar liksom
ett träd efter beskaffenheten av dess frukt.
ANDARNAS LÄRDOMAR
Falska profeter
8. Om man säger er: Kristus är här, så gå inte dit, utan ta er
tvärtom i akt, därför att de falska profeterna är talrika. Ser ni då inte
fikonträdets löv som börjar ljusna, ser ni inte dess talrika knoppar
som väntar på blomningstiden? Har Kristus inte sagt er: På dess
frukt känner man trädet. Om frukten då är bitter, så anser ni att
trädet är ont, men om den är mild och hälsosam säger ni: Inget gott
kan komma från en ond stam.
På detta sätt, mina bröder, bör ni döma; det är gärningarna ni bör
undersöka. Om de som säger sig ha gudomlig makt, åtföljs av alla
yttre tecken på en sådan mission, dvs. om de i högsta grad har de
kristliga och eviga dygderna barmhärtighet, kärlek, överseende och
en godhet som vinner alla hjärtan, om de understödjer sina ord med
sina gärningar, då kan ni säga: Dessa är sannerligen utsända av
Gud.
Men misstro de honungssöta orden, misstro de skriftlärde och
fariséerna som ber på torgen och som bär långa klädnader. Misstro
dem som påstår sig ha uteslutande monopol på sanningen.
Nej, nej, Kristus är ingalunda där, därför att de som han sänder
för att utbreda hans heliga lära och pånyttföda hans folk, de ska
enligt mästarens föredöme framförallt vara milda och ödmjuka av
hjärtat. De som genom sina exempel och råd ska rädda mänskligheten
som rusar mot sitt fördärv och irrar på slingrande vägar, de ska
framförallt vara blygsamma och ödmjuka. Allt som förråder en enda
atom högmod, undflyr detta såsom en smittsam spetälska, som fördärvar
allt som den vidrör. Minns, att varje varelse bär på sin panna,
men framförallt på sina handlingar sigillet av sin storhet eller
av sitt förfall.
Gå då, mina älskade barn, utan omsvep och baktankar fram på
den välsignade väg ni beträtt. Gå, gå, och hys aldrig fruktan; röj modigt
undan allt som skulle hindra er vandring mot det eviga målet.
Vandrare, endast en helt kort tid ännu ska ni vara i prövningens mörker
och lidanden, om ni överlämnar era hjärtan åt denna milda lära,
som för er ska uppdaga de eviga lagarna och tillfredsställa er själs
hela längtan till det okända. Från och med nu kan ni förkroppsliga
dessa lätta genier, som ni såg dra förbi i era drömmar och som, hur
flyktiga de än var, alltid tjusade er håg, men ingenting sade åt ert
hjärta. Nu, mina älskade, har döden försvunnit för att lämna plats för
den strålande ängel ni känner, återseendets och återföreningens ängel.
Ni som väl fullgjort det arbete som Skaparen ålagt er, ni har nu inget
mera att frukta av Hans rättvisa, därför att Han är Fader och förlåter
alltid sina förvillade barn som anropar Hans förbarmande. Fortsätt
då, skrid oupphörligen framåt; låt ert valspråk bli framsteg, ständiga
framsteg i allt, tills ni slutligen når denna lyckliga gräns, där ni väntas
av alla dem som gått före er.
(LUDVIG. Bordeaux, 1861.)
Kännetecken på en verklig profet
9. Var på er vakt mot falska profeter. Denna varning är nyttig i
alla tider, men framförallt vid övergångstillfällen, då som nu är fallet,
en omskapelse av mänskligheten är i görningen, därför att då upphöjer
sig en skara ärelystna och intriganta personer till reformatorer
och Guds utskickade. Det är mot dessa bedragare som man bör ta
sig i akt, och det är varje hederlig människas plikt att avslöja dem. Ni
frågar säkerligen hur man kan känna igen dem. Se här deras porträtt:
Man anförtror inte befälet över en armé annat än åt en skicklig
general, duglig att leda den. Tror ni då att Gud är mindre klok än
människor? Var förvissade om att Han inte anförtror viktiga missioner
annat än åt sådana som är i stånd att utföra dem, för stora missioner
är tunga bördor, som skulle krossa den människa som vore för svag
att bära dem. Som alltid bör läraren veta mer om ämnet än skolgossen;
för att moraliskt och intellektuellt föra mänskligheten framåt
fordras människor som är överlägsna i intelligens och moralitet. Därför
är det alltid mycket framskridna Andar, som genomgått sina prov
i andra existenser, som inkarneras för detta ändamål, därför att om
de inte stod över den värld, i vilken de ska handla, skulle deras verkan
utebli.
Av detta kan ni dra slutsatsen att Guds verklige missionär ska
bestyrka sin mission genom sin överlägsenhet, genom sina dygder,
genom storheten, resultatet och det moraliska inflytandet av sina handlingar.
Dra dessutom slutsatsen att om han till sin karaktär, sina dygder,
sin intelligens står under den roll han vill spela, eller under den
personlighet med vars namn han döljer sig, så är han ingenting annat
än en sämre komediant, som inte ens kan kopiera sin modell.
Man bör även anmärka att större delen av Guds verkliga missionärer
inte gör något väsen av sig; de utför det som de blivit kallade
till, genom kraften av sitt snille, understött av den dolda makt som
dem ovetande inspirerar och leder dem, men utan förutfattad plan.
Kort sagt, verkliga profeter uppenbarar sig genom sina handlingar,
de är förutspådda, under det att falska profeter framställer
sig själva som Guds sändebud. Den förre är ödmjuk och
blygsam; den senare är högmodig och uppfylld av sitt eget jag, han
talar med högmod, och i likhet med alla lögnare tycks han ständigt
hysa fruktan för att inte bli trodd.
Man har sett åtskilliga av dessa bedragare ge sig ut för att vara
Kristi apostlar, andra för Kristus själv, och det som leder till mänsklighetens
skam det är att de funnit folk nog lättroget att sätta tro till
sådana skändligheter. En mycket enkel anmärkning borde emellertid
ha öppnat även den mest blindes ögon, nämligen, att om Kristus
reinkarnerade sig på Jorden, så skulle Han komma dit med hela sin
makt och alla sina dygder, såvida man inte förutsatte det orimliga, att
han skulle ha urartat; men på samma sätt som om ni berövar Gud ett
enda av Hans attribut, Han inte längre blir Gud, så blir Kristus inte
längre Kristus om ni berövar honom en enda av hans dygder. De
som ger sig ut för att vara Kristus, har de alla hans dygder? - Det är
frågan; iaktta; rannsaka deras tankar och handlingar, och ni ska få
se, att de till råga på allt saknar de egenskaper som utmärkte Kristus,
nämligen ödmjukhet och barmhärtighet, under det att de har det han
inte hade, egennytta och högmod. Lägg dessutom märke till att det i
detta ögonblick och i olika länder finns flera som påstår sig vara
Kristus, liksom flera som påstår sig vara Elias, aposteln Johannes
eller Petrus, och att de följaktligen absolut inte alla kan vara äkta.
Tag för givet att de är människor som tillgodogör sig andras lättrogenhet
och som finner det bekvämt att leva på sina anhängares bekostnad.
Var alltså på vakt mot falska profeter framförallt i en tid av pånyttfödelse,
eftersom många bedragare ska säga sig vara sända av
Gud. De förskaffar sig en självgodhetens tillfredsställelse på jorden,
men en förskräcklig rättvisa väntar dem, det kan ni vara förvissade
om.
(ERASTES. Paris, 1862.)
Desinkarnerade falska profeter i vandrande tillstånd
10. Falska profeter finns inte endast bland inkarnerade; de finns
även och till vida större antal bland högmodiga Andar, som under
falskt sken av kärlek och barmhärtighet sår ut tvedräkt och fördröjer
mänsklighetens frigörelseverk, genom att de introducerar sina orimliga
system som de sprider ut genom sina medier; och för att säkrare
förblinda dem som de vill bedra, för att göra sina teorier mer vägande,
pryder de sig utan alla betänkligheter med namn som människorna
endast uttalar med vördnad.
Det är dessa, som sår ut tvedräktens frö mellan spiritistiska sällskap,
som driver dem till att isolera sig och till att med oblida ögon
betrakta varandra. Detta allena skulle vara nog för att avslöja dem,
därför att genom att handla så visar de på det tydligaste att de inte är
det som de ger sig ut för. Blinda är alltså de människor som låter
fånga sig i en så grov snara.
Men det finns många andra medel att röja dem. De Andar, vilkas
ordning de säger sig tillhöra, bör inte endast vara mycket goda utan
dessutom enastående rationella. Nåväl, låt deras system undergå det
sunda förnuftets stränga prövning och ni ska få se vad som kommer
att bli kvar av dessa. Var därför överens med mig om detta, att så
snart en Ande som botemedel för mänsklighetens olyckor, eller såsom
medel för dess omdaning, anger utopier, omöjligheter eller barnsliga
och löjliga utvägar, så snart han uppställer ett system, som motsägs
av vetenskapens mest rudimentära begrepp, så kan det inte vara
annat än en okunnig och lögnaktig Ande.
Å andra sidan kan ni vara fullt förvissade om att om än sanningen
inte alltid uppskattas av individer, så uppskattas den dock alltid av
massornas sunda förnuft, och detta är ett ytterligare kriterium. Om
två grundsatser motsäger varandra, så kan ni jämföra deras inre värden
genom att undersöka vilken av dem som vinner största gehör
och sympati. I själva verket skulle det vara ologiskt att anta, att
en lära som ser sina anhängares antal förminskas, skulle vara
sannare än den som ser de sinas förökas. Gud, som vill att sanningen
ska komma till alla, begränsar den inte inom en inskränkt krets;
Han låter den framspringa på olika punkter, så att ljuset ska finnas
överallt vid sidan av mörkret.
Avvisa utan barmhärtighet alla dessa Andar som ger sig ut för att
vara uteslutande rådgivare, under det att de predikar söndring och
isolering. Det är nästan alltid egensinniga och medelmåttiga Andar,
som försöker att truga sig på svaga och lättrogna människor genom
att slösa överdrivna lovord på dem för att förblinda dem och hålla
dem under sitt välde. Det är i allmänhet maktlystna Andar, som varit
allmänna eller enskilda despoter under sitt jordeliv och ännu efter
döden vill ha offer att tyrannisera. I allmänhet, misstro de meddelanden
som bär en prägel av mysticism och besynnerlighet, eller
som föreskriver ceremonier och underliga handlingar. Det finns
då alltid en rättmätig anledning till misstanke.
Å andra sidan kan ni vara fullt förvissade om att då en sanning
ska uppenbaras för mänskligheten, så meddelas den så att säga ögonblickligen
i alla seriösa grupper, som har seriösa medier, och inte till
några så och så beskaffade med uteslutande av alla andra. Ingen är
ett fullkomligt medium, om han är föremål för en obsession, och en
sådan äger uppenbarligen rum, om han inte är i stånd att ta emot
meddelanden annat än från en särskild Ande, hur högt än denne försöker
ställa sig själv. Alla medier, alla sällskap alltså, som tror sig äga
privilegium på meddelanden, som bara de kan ta emot, och som å
andra sidan är föremål för åtgöranden som har smak av vidskepelse,
är otvivelaktigt under inflytelse av en mycket påfallande obsession,
särskilt då den behärskande Anden prunkar med ett namn, som vi
alla, Andar och inkarnerade, bör ära, vörda samt inte i tid och otid
blottställa.
Det är ovedersägligt, att om man i förståndets och logikens degel
prövar Andarnas alla uppgifter och meddelanden, så ska det vara lätt
att avvisa orimlighet och villfarelse. Ett medium kan förblindas och
ett sällskap bedras; men andra sällskaps stränga kontroll, den förvärvade
kunskapen och det höga moraliska anseendet hos dessa
sällskaps överhuvud, de meddelanden de förnämsta medierna tar emot
med en prägel av logik och äkthet från våra bästa Andar, ska skipa
en snabb rättvisa med dessa lögnaktiga och opålitliga uppgifter, som
härleder sig från en hop bedrägliga eller illvilliga Andar.
(ERASTES, aposteln Paulus lärjunge. Paris, 1862.)
(Se Inledning, paragraf II, Den universella kontrollen av Andarnas
undervisning. - Mediernas bok, Kap. 23, Om obsessionen.)
Jeremias och de falska profeterna
11. Så säger härskarornas Herre: Hör inte på de profeters
ord, som profeterar för er och som bedrar er. De talar om sina
egna hjärtans syner och inte om det som kommer från Her313
rens mun. - De säger till dem som hädar mig: Herren har
talat så, ni skall få frid. Och till var och en som vandrar i sitt
hjärtas fördärv säger de: Ingen olycka skall komma över er.
- Vilken av dem har då varit närvarande vid Herrens råd? Vilken
har sett honom och lyssnat på vad han sade? - Jag sände
inte dessa profeter; de sprang själva iväg; jag talade inte alls
till dem; de profeterade från sina egna huvuden. - Jag har hört
vad dessa profeter säger, de som profeterar lögn i mitt namn;
och säger: Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm. - Hur
länge skall denna fantasi finnas i deras sinnen, dessa profeter
som profeterar lögn, och vilkas profetior ingenting annat är
än deras egna hjärtans förförelser? Om nu detta folk eller en
profet eller en präst ställer denna fråga till dig: Vilken är
Herrens börda? Du skall säga till dem: Det är ni själva som
är bördan och jag skall kasta er långt bort från mig, säger
Herren.
Jerem. 23: 1618, 21, 25, 26, 33.
Det är om detta ställe hos profeten Jeremias som jag nu vill tala
med er, mina vänner. Gud säger genom hans mun: Det är deras
hjärtas syner, som låter dem tala. Dessa ord tillkännager tydligt, att
redan på denna tid charlataner och fanatiker missbrukade och använde
den profetiska gåvan till egen fördel. De missbrukade alltså
folkets enfaldiga och nästan blinda tro, i det att de för penningar
förutsade goda och angenäma saker. Detta slags bedrägeri var ganska
allmänt hos det judiska folket, och det är lätt att förstå, att det
stackars folket i sin okunnighet omöjligt kunde skilja mellan de goda
och onda, och alltid mer eller mindre lät sig bedras av dessa s.k.
profeter, som inte var annat än bedragare eller fanatiker. Finns något
mera betecknande än dessa ord: Jag sände inte profeterna, ändå
sprang de iväg. Jag talade inte med dem, ändå profeterade de.
Längre ned heter det: Jag hör väl, att profeterna predikar och profeterar
lögn i Mitt namn och säger: Jag har haft en dröm, jag har haft en
dröm. Gud anger på detta sätt ett av de medel som dessa profeter
använde för att tillgodogöra sig det förtroende man satte till dem.
Mängden, alltid lättrogen, tänkte inte alls på att förneka sannfärdigheten
av dessa drömmar och syner; den fann saken helt naturlig och uppmanade
ständigt profeterna att tala.
Efter dessa profetens ord, lyssna till aposteln Johannes visa råd,
då han säger: Tro inte på vilken Ande som helst, utan pröva Andarna,
om de är av Gud, därför att bland de osynliga finns även de
som gör sig ett nöje av att bedra, när de finner tillfälle därtill. De
bedragna är, rätt förstått, de medier som inte är nog försiktiga. Detta
är utan motsägelse ett av de farligaste blindskär, som många ska
stöta på, i synnerhet då de är nybörjare i Spiritismen. Det är för dem
ett prov, som de inte utan stor försiktighet kan genomgå. Lär er då
framförallt att särskilja goda och onda Andar för att inte själva bli
falska profeter.
(LUOZ, Skyddsande. Karlsruhe, 1861.)
Texten avhämtade från Evangelium enligt Spiritism- Tjugoförsta Kapitlet -Allan Kardec.
Copyright 2000 by Centro Espírita Caminho da Redencão. Svesnka version-Geeak.
Med tillståndet.
