Trosbekännelse inom katolsk liturgi som antogs av kyrkomötet i Nicæa år 325.
Credo läses endast på sön- och helgdagar. Den är starten på flera trosbekännelser dock, men i huvudsak ett namn på den nicenska trosbekännelsen.
Ordet Credo betyder: Jag tror.
Den lyder:
Jag tror på en Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord,
av allt vad synligt och osynligt är.
Och på en Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid,
Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud,
född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat;
som för oss människor och för vår frälsnings skull har nedstigit ned från himmelen.
Och han har antagit kött genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa.
Han har ock har blivit korsfäst för oss under Pontius Pilatus,
lidit och blivit begraven.
På tredje dagen har han uppstått efter skrifterna, och uppstigit till himmelen.
Han sitter på Faderns högra sida, och skall igenkomma i härlighet
för att döma levande och döda,
och på hans rike skall icke vara någon ände.
Och på den helige Ande, Herren och Livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen,
som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och förhärligas
och som har talat genom profeterna.
Och på en, helig, katolsk och apostolisk kyrka.
Jag bekänner ett dop, till syndernas förlåtelse
och förväntar de dödas uppståndelse och den kommande världens liv.
Amen.
(Ändring i tredje delen påförd av påven inkluderar sonen i: utgår från fadern och sonen.)
Not: En förkortad sammanfattning av den förkunnelse som kyrkan mottog av apostlarna (1.Kor.15:3-11) kallas den Apostoliska trosbekännelsen