Följande händelse ägde rum två år efter fru Hauffes död.
I Amertsweiler levde en borgare vid namn Leonhard Sammet.
Han var fyrtiotre år gammal.
Han kände varken fru Hauffe eller Dr Kerner.
Den 11 oktober 1828 dog hans fru.
Sammet berättar:
Den I september 1829 såg min sjuårige son på natten en vit kvinnogestalt i vilken han igenkände sin döda mor.
Pojken sade ingenting.
Han sprang och lade sig i min säng.
Han kröp under täcket.
I detta ögonblick fick även jag syn på gestalten.
Jag sade ingenting till pojken.
Först på morgonen frågade jag honom om orsaken till att han sprungit till min säng.
Alltifrån denna natt kom nu densamma uppenbarelsen .
Den blev alltid sedd inte blott av min sjuårige son utan också av mitt lilla barn som ännu inte kunde tala men genom åtbörder visade att det sett sin mor.
Jag igenkänner hos uppenbarelsen helt tydligt min hustrus ansikte.
Det utsprider ett ljussken så starkt att jag kan se allt i rummet.
Från ansiktet och nedåt syns allt som en grå dimpelare.
Uppenbarelsen går omkring i rummet.
Hon böjer sig utan att säga något över mig eller barnen.
Hon stannar varje gång tills morgonklockan ringer.
Sedan går hon.
Hon vinkar inte.
Fon gör inget tecken av något slag.
På inrådan av prästen sade jag en gång till henne:
I Jesu namn.
Säg mig din önskan.
Jag ska försöka uppfylla den så långt jag förmår.
Hon tittade bara stumt på mig.
Om jag inte vore så stark och så lite rädd av mig så hade jag väl inte nu i sex veckor kunnat uthärda dessa sömnlösa nätter.
På inrådan av en vän kom denne man till Dr Kerner.
Kerner kunde inte upptäcka någon sjukdom hos mannen.
Han fann honom vara en frisk man med sunda sinnen.
Under sin livstid hade hon ofta beklagat sig.
Hon hade sagt:
Vänta bara.
Snart är jag död!
Dessa hennes utbrott hade mannen alltid upptagit mer som skämt än som allvar.
Han hade brukat svara henne:
Vad betyder det?
En sådan fru med hundra Gulden kan man lätt finna.
På sådant tal hade hon alltid blivit mycket förargad.
Hon svarade en gång i stort vredesmod:
Dör jag.
Gifter du om dig med någon annan än någon av mina systrar så vill jag bli djävulens.
Djävulens vill jag bli om jag inte kommer och visar mig efter min död.
Dessa ord tänkte inte mannen på alls efter hennes död.
Han trodde inte alls på möjligheten att hon skulle kunna visa sig.
Först efter det hon tredje gången visat sig kom han att tänka på hennes yttrande.
Detta desto mer som han den senare tiden övervägt att gifta om sig.
Dock.
Inte med någon av sina svägerskor.
Den lidande mannen bad Kerner om hjälp.
Denne gav honom en amulett att hänga kring halsen.
En amulett som innehöll några av fru Hauffes magiska ord.
Mannen lämnade Kerner utan större tro på amulettens verkan.
Efter flera veckor utan underrättelse från mannen skrev Kerner ett brev till borgmästaren i hans trakt.
Han frågade om mannens nuvarande belägenhet.
Han fick följande brev som svar:
Sedan Sammet hängt amuletten på sig såg han och hans barn den avlidna endast de tre följande nätterna.
Efter ytterligare tre dagar gick mannen till bikt.
Påföljande natt visade sig kvinnan för honom och barnen.
Dock.
Inte sedan den natten.
Han är ytterligt tacksam mot Er.