Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) orsakas av ett överväldigande trauma (svår och stark händelse) som antingen har inneburit livsfara eller en grav kränkning av en persons fysiska integritet. Det kan handla om t ex misshandel, rån, misshandel, sexuella övergrepp, olyckor, naturkatastrofer, en abduktion, svåra och riskfyllda operationer, en svår förlossning, tortyr eller krigshändelser.
Traumat kan både vara personligt, som vid misshandel i hemmet, eller opersonligt, som vid en naturkatastrof. Händelserna kan ständigt återkomma i tankarna under dagen eller i drömmarna på natten och kan väckas till liv av minsta påminnelse. Minnet förknippas med skräck eller vrede. Återupplevandet kan utlösas av händelser som påminner om traumat eller av yttre sinnesintryck.
Symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom uppträder oftast inom några veckor efter den ursprungligt utlösande upplevelsen, men ibland kommer symtomen först efter månader eller år.
För många går problemet över av sig själv. Cirka 40 procent av dem som utvecklat posttraumatiskt stressyndrom en månad efter ett trauma har inte längre symtom efter ett år.
För att kunna tala om att ett post-traumatiskt stressyndrom föreligger måste tillståndet ha föregåtts av yttre omständigheter som skulle vara ytterst besvärliga för de flesta människor. Viktigt att tänka på är att alla psykiska besvär efter ett trauma inte innebär att ett posttraumatiskt stressyndrom föreligger. De allra flesta som utsätts för trauma utvecklar inte detta stressyndrom och många som får diagnosen förbättras spontant, det vill säga utan behandling.
Symtomen kan sammanfattas som nedan:
- Återupplevande i form av återkommande, påträngande minnesbilder av den traumatiska händelsen. Minnesbilderna är plågsamma och dyker upp både i vaket tillstånd eller i form av mardrömmar. Associationer till upplevelsen görs i aktuella situationer.
- Undvikande innebär att den drabbade försöker undvika allt som på något sätt påminner om upplevelsen, allt från tankar, känslor, sysslor till speciella situationer. I och med detta är risken stor att förmågan att uppleva vissa känslor, s.k. känslomässig avtrubbning. Känslor som t ex närhet, kärlek och vänskap går förlorade och detta kan givetvis få förödande konsekvenser i det vardagliga livet. Det kan leda till att den drabbade börjar isolera sig från sin familj, vänner och arbetskamrater. Avtrubbningen innebär ofta att personen slutar att intressera sig för sin omgivning.
- Överdriven vaksamhet och irritabilitet. Den överdrivna vaksamheten innebär onormal lättskrämdhet. Vidare ses omotiverade vredesutbrott, irritation, labilitet, förvirringstillstånd och olika fysiska symtom. Ångest och nedstämdhet.
- Koncentrationssvårigheter och sömnstörning.
- Minnesförlust - som kan vara total - är oftast begränsad till tiden precis före, under eller efter traumat.
- Ibland finns skuldkänsla för att ha överlevt när andra inte gjorde det eller för handlingar personen utförde men som var nödvändiga för att överleva.
Det är relativt vanligt att ett posttraumatiskt stressyndrom åtföljs av andra psykiska tillstånd som t ex depression, panikångest, generaliserat ångestsyndrom, fobier och missbrukssyndrom m fl.