normal
I denna text har jag tänkt lägga upp de olika rörelserna som existerar i stor spridning och baserar sin tro på Vedanta-filosofin b la. Den vanligaste rörelsen som vi känner till är nog Hare Krishna rörelsen, som är rättså aktiv i Sverige. Medias och folks allmäna syn på Hare Krishna rörelsen är ofta väldigt negativ. Vad jag själv har erfarit så är Hare Krishna rörelsen väldigt öppen för alla, man känner sig välkommen när man besöker lilla Govindas på fridhemsplan I Stockholm, där kan man förövrigt äta god vegitarisk mat och vara med och chanta tillsammans i sång om man så vill.
Eftersom sekterna inom Vaishnavismen är så pass många så har jag inte riktigt orkat översätta allt till svenska så jag hoppas ni nöjjer er med engelska sålänge.
normal
Vaishnavism
Introduction to the Various Vaishnava Acharaya's Viewpoints
Ramanuja Acharaya School (Shri Vaishnava sampradaya)
Ramanuja's philosophy of qualified monism, VISHISHTADVAITA states that although everything is indeed united with God, there are real differences between God and the souls and the world.
Madhva Acharaya School (Madhva sampradaya)
Madhva's philosophy of DVAITA, dualism, emphatically stresses the differences between God, the world and the souls. His dualism is in near direct opposition to Shankara's monism in that he virtually ignores any concept of oneness. Souls are of different qualities -- sattva, rajas and tamas. His philosophy is unique in teaching that not all souls will attain liberation, but that some will suffer eternal damnation.
Nimbarka Acharaya School (Nimbarka sampradaya)
Nimbarka was the first to identify the Supreme Brahman as the divine couple Radha-Krishna. His philosophy was DVAITADVAITA, 'oneness and difference,' a position between Shankara's world- negating monism and Madhva's radical dualism. Nimbarka treats the unity of existence and the differentiations as equally true, without putting emphasis on either aspect. Matter and souls are considered parts or 'powers' of God which are not distinct or separate from Him.
Vallabha Acharaya School (Vallabha sampradaya)
Vallabha taught SHUDDHADVAITA, 'pure monism.' He did not identify God and creation with the quality-less and formless NIRGUNA BRAHMAN, as Shankara did. Rather everything in this world is one with the personal God, who possesses form and qualities, SAGUNA BRAHMAN. His position is similar to Ramanuja's, except Vallabha sees everything as Krishna, or intimately and immediately related to Him. For this school, everything is God and therefore good.
Chaitanya Mahaprabhu School (Gaudiya sampradaya) - Hare Krishna Rörelsen
Chaitanya's immediate followers espoused his doctrine that everything in this world was simultaneously inconceivably one and yet different from God, ACHINTYABHEDABHEDA. God's mystical power allows Him to be simultaneously immanent and transcendent, which in turn corresponds to the devotee's experience of God's presence and absence, respectfully.
normal
Hare Krishna rörelsen
Har sina rötter i den Vediska kulturen som har sin upprinnelse Indien. Den Vediska litteraturen anses som en av dom väldigt betydelsefulla heliga skrifterna som kommit från den Högste Herren, och hela samhället styrdes av skrifterna. De heliga skrifterna gav Krishna först till Brahman, universums första skapade levande varelse. Och på så vis har succesionen gått vidare, ifrån mästare till lärejunge, mästare till elev etc. Men genom att denna lära blev glömd så förmedlade herren Krishna den återigen till Arjuna på Kuruksetra slagfältet som är en stor historisk händelse. Detta går att läsa mer om i Bhagavad-Gita som ses som en av Indiens mest kända filosofiska verk genom tiderna.
Själva Krishna rörelsen kom till så att en man vid namn Srila Prabhupada, en mycket lärd man, åtog sig att lära västerlänningarna Krishnamedvetade. Vid 69 års ålder reste Srila Prabhupada 1965 till New York i syftet att förmedla herren Krishnas budskap. När han var i New York hade han nästan inga pengar alls, han började med att chanta högt i parker och naturligt lockade han till sig folk. Genom att människorna började lyssna till vad denna ovanliga man hade att säga påbörjade han succesivt sitt uppdrag som han fått av sin andliga mästare.
Efter 10 år fanns det olika center i 49 olika länder, och fler och fler gick med i rörelsen. Eftersom genomslagskraften var så stor bildades rörelsen Internationella Sällskapet för Krishnamedvetande, eller ISKCON. Srila Prabhupada var den store ledaren och när han dog 1977 var krishnarörelsen spridd över hela landet.
