Haakon Forwald är ett av de mest kända namnen inom svensk parapsykologi. Han var norrman, född i Mandal, och växte upp i Oslo där han tog sin studentexamen. Åren 1918-1923 tjänstgjorde han vid norska marinens flygenhet, där han uppnådde löjtnants grad.Han började sedan studier i teknologi och tog en ingenjörsexamen vid Tekniska Högskolan i Danzig. Därefter fortsatte han sina tekniska studier dels i Zürich, dels i Stockholm vid Kungliga Tekniska Högskolan.
Forwald arbetade i ca 8 år som ingenjör vid Brown-Boveri & Cie och vid Oerlikon. Han blev med åren skicklig ingenjör både inom elektronik och pneumatik, inte minst vid ASEA i Ludvika, där han stannade i ca 30 års tid. Han var synnerligen uppfinningsrik och registrerade hundratals patent i Sverige, Europa och USA.
Inom parapsykologin är hans namn intimt förknippat med tidigare experiment på området PK, och då närmast med en variant som han själv utvecklade - s.k. placement PK. Enkelt uttryckt går ett sådant experiment till så att man på elektromekanisk väg från en centralt placerad behållare utlöser fallet av en eller flera tärningar. De får falla ned mot ett sluttande plan, och fördelar sig då mer eller mindre utefter en centrallinje. Före varje utlösning av tärningarna är det slumpmässigt beslutat om försökspersonen med psykokinetisk kraft skall försöka få tärningarna att stanna på höger eller vänster sida om centrallinjen.
Forwalds metod var tämligen självständig i förhållande till dem som något tidigare användes i USA. Hans experiment utfördes huvudsakligen på 1950-talet, och resultaten blev uppmärksammade i USA. Han blev inbjuden till Dr Rhines laboratorium i Durham och till R.A. McConnell i Pittsburg. Under vistelsen i USA samarbetade Forwald med J.G. Pratt och R.A. McConnell. Samarbetet resulterade i ett par publikationer med vardera amerikanen. Forwald tilldelades 1959 den då existerande utmärkelsen McDougall Award.
Forwald intresserade sig också för hur det material av vilka tärningarna var gjorda, kunde inverka på observerad PK-effekt. Forwald uttryckte i det sammanhanget synpunkter på problematiken Mind, Matter and Gravitation. Hans tänkande har i någon mån influerat diskussioner inom modern PK-forskning, diskussioner utförda av t.ex. E.H. Walker och J.M. Hout- kooper.
Forwald var en originell forskare, men till skillnad från några av sina amerikanska kolleger, föga skicklig eller intresserad av att marknadsföra sina idéer. En svaghet med Forwalds forskningar, brukar man med viss rätt framhålla, var det faktum att han ytterst ofta uppträdde både som experimentator och sin egen försöksperson.
Forwald gifte sig 1932 med Birgit Steffenberg från Stockholm. De hade två döttrar. Hans huvudsakliga hobbies var parapsykologi och klassisk musik.
Märkligt nog blev vi inte i tillfälle att träffas förrän 1976 vid parapsykologikongressen i Utrecht. Han föreföll mig vara en blygsam, vänlig men något tillbakadragen person.