Amerikanen Joseph Banks Rhine (1895-1980) är en lämplig symbol för den nya impuls som parapsykologin fick omkring 1930, och vars verkningar hela ämnesomradet än idag är starkt präglat av. Den experimentella och kvantitativa inriktning som psykologin och samhällsvetenskaperna tog - speciellt i USA - blev också kännetecknande för parapsykologin. Man övergav fältet och flyttade in i laboratoriet. Man anpassade sig till de rådande vetenskapliga idealen. Statistisk signifikans och upprepbarhet blev nagot som alla parapsykologer strävade efter. Statistik, tabeller och matematik - med tiden också alltmer avancerad teknisk apparatur - kom att prägla den dominerande laboratorieinriktade parapsykologiska verksamheten från Rhine fram till våra dagar.
J. B. Rhine betraktas allmänt som den moderna parapsykologins stora portalfigur och ledande gestalt. 23 Det var för resten han som myntade termen parapsykologi". Tidigare kallades denna verksamhet psykisk forskning eller metapsykologi. 24
Psykologiprofessom William McDougall (1871-1938) främjade på olika sät psykisk forskning, och han beredde vägen för Rhines banbrytande verksamhet nä han 1927 erbjöd J. B. med fru Louisa - också sedermera framstående parapsykolog - en tjänst vid Dukeuniversitetet North Carolina. McDougall hade samma år blivit chef för den psykologiska institutionen. och Rhine - som från början var biolog. men som också studerat filosof och psykologi - gavs möjlighet att påbörj; sina parapsykologiska experiment där. Omedelbart igångsatte han sina snart så berömda kortgissningsexperiment. 1934 redovisade han resultaten i den sensationella boken Extra-Sensory Perception. 25
Enligt Ingemar Nilsson är denna bok utan tvivel i vetenskapsteoretikem T. S Kuhns mening paradigmatisk: här finns presenterade de begrepp, metoder och tekniker som parapsykologin kom att arbeta med fram till idag. Här finns föreställningen att den paranormala förmagan är en normal egenskap som återfinns hos alla människor i större eller mindre grad. Här finns de s k zenerkorten med deras fem olika symboler, här finns de olika gissningsprocedurerna, och här finns hela den från beteendevetenskaperna övertagna vetenskapliga metodiken: användandet av beroende och oberoende variabler, sökandet efter korrelation mellan testbetingelser och testresultat och den statistiska signifikansprövningen. 26
1935 grundade Rhine tillsammans med McDougall Duke Parapsychology Laboratory, det troligen första speciallaboratoriet för parapsykologisk forskning, där man i första hand studerade telepati, klärvoajans, prekognition och psykokinesi. 1937 startade de två tidskriften Journal of Parapsychology vilken än idag räknas som en av de främsta inom sitt område.
Rhines laboratorium blev nästan omgående den absoluta medelpunkten för psi-forskningen. Under de närmaste 50 åren var den karismatiske Rhine den obestridlige ledaren för den parapsykologiska rörelsen.
Rhines världsåskådning var idealistiskt färgad (mind over matter) och de parapsykologiska forskningsrönen stödde enligt honom helt och hållet den synen på tillvaron. (Han ansag psi-fenomenens existens bevisad.) Han såg parapsykologin som ett sätt att vederlägga materialismen. 27
Rhine fick många efterföljare, men han fick också utstå mycket kritik, inte minst på grund av sin absoluta tilltro till den experimentella vetenskapliga metoden. En del kritiker menade att Rhine var alltför mycket positivist och därför missade de känsliga och undflyende psi-fenomenen. 28 Han strävade efter att anordna experiment som lätt kunde upprepas vid andra laboratorier, och bland annat av det skälet valde han att använda sig av vanliga människor som försökspersoner istället för medier. Numer kan konstateras att denna kvantitativt inriktade psi-forskning har haft mycket svårt att producera absolut övertygande resultat, och vad gäller upprepbarhet var Rhines förhoppningar ogrundat optimistiska.
Noter
1. Om Rhine se Moore, specielltkap. Joseph Banks Rhine and the First ten Years of Parapsychology at Duke University s. 185- 203, +RolfEjvegård, J.B. Rhine in memoriam i Sökaren 4/1980, s. 23 + Ingemar Nilsson, J.B. Rhine i SPF-information nr. 18, mars 1982 (gemensamt nr. medSökaren 3-4/1982) s. 10.
2. Termen parapsykologi" föreslogs redan 1889 av Max Dessoir.
3. J.B. Rhine, Extra-Sensory Perception (Boston, 1934).
4. Ingemar Nilsson, J.B. Rhine s. 10.
5. Nilsson och Bärmark s. 248, Moore s. 219.
6. Moore.