normal
Klassisk musik gör oss intelligentare
Att lyssna till den yppersta musiken gör oss intelligentare, åtminstone för en stund. Den amerikanska tidskriften Brain/Mind meddelar detta. Det är forskare vid Karlifornienuniversitetet i Irvine som funnit att lyssnande till musik av Mozart har haft en gynnsam inverkan på collegestuderandes intellektuella förmåga.
36 personer genomgick intelligenstest efter var och en av tre olika aktiviteter: lyssnande till Mozart, lyssnande till avslappningsband och meditation.
Efter 10 minuters musik av Mozart hade lyssnarna i genomsnitt 9 poäng högre intelligenskvot än efter de andra aktiviteterna. Effekten verkade dock avklinga snabbt.
Enkel och enformig musik kan ha en motsatt effekt, säger en av forskarna, som tillägger att resultaten måste återupprepas, innan de kan betraktas som säkerställda.
normal
Synth-musik
Synthesizer är ett instrument som elektroniskt skapar musik, såkallad synth-musik som ofta kan vara avslappnande med sina glidningar mellan tonerna eller ha ett häftigt tempo (dansar man på ett disco dansar man till synth-musik men många säger att det inte är så). För att nämna några svenska synthgrupper kan man ju ta S.P.O.C.K (Star Pilot On Channel K) som är ett Malmö baserat band.
normal
Trance-musik
Goa-trance/Psy-trance är en musikstil uppbyggd av komplicerade och hypnotiska effekter mot en tavla av melodisk baslinje, monotona trummor och percussion.
Dessa ofta extremt hypotiska melodier har starkt influerats av drogkulturen, då droger kan vara en del av genren.
Exempel på band är Astral projection, Hallucinogen och Infected Mushroom.
Svenska goa-tranceband är Logic bomb och Hux flux från Örebro och Ticon som kommer från Malmö.
normal
Hörselförmågan utvecklas tidigt hos foster. De är mottagliga för ljud och musik. En harmoni är en vågfrekvens som har en speciell matematisk relation till grundtonen. Foster reagerar naturligt positivt på harmoniska ljud.
normal
Den subjektiva musikens universella språk
Om det finns en skala, där objektivt är den ena ytterligheten, och subjektivt den andra, så befinner sig musiken nog så långt det går att komma åt det subjektiva hållet. Den är ju en av de stora konstarterna, och dess syfte är att förmedla känslor och budskap som endast människans medvetande kan förstå.
Hur kan ett komplex av ljud, eller kanske bara några enstaka toner, betyda så mycket för den mänskliga varelsen? Varför är ljuv musik för den ene bara störande oljud för den andre? Det finns troligen lika många olika musiksmaker som det finns människor på jorden, men mycket går igen, och det finns många kalla fakta om musik, så som läran om takter, tonarter, harmonier etc..
Försök har gjorts att bryta sig loss från gällande musikaliska normer, och skapa s.k. atonal musik. Ur ett sådant, vidare perspektiv är det musik också när kompositören kastar tärning om vilka toner som ska ingå i stycket, eller när katten promenerar över pianots klaviatur.
Den musik som är populär, som säljs i betydande mängder, och som spelas på radion, är emellertid förvånansvärt bunden till vissa enkla regler. Man kan tala om ett musikaliskt språk med strikta stavningsregler, där de olika stilarna är dialekter av samma språk.
Till att börja med används samma 12 tons-skala i princip över hela världen. Dessa tolv toner är byggstenar gemensamma för all populär musik. Trots att de är så få till antalet rymmer de en oändlig variationsrikedom i hur de kan kombineras. De kan göras långa eller korta, övergå steglöst i varandra och kombineras med pauser. De kan följa efter varandra i sekvenser (melodier), eller spelas flera tillsammans (ackord, arrangemang).
Även för hur detta ska gå till finns emellertid strikta regler. Inte vilken slumpmässig följd av toner som helst upplevs som musik för gemene man. Det finns ett fåtal olika skalor som bygger på att man väljer ut 5 eller 7 av de tolv tonerna och bildar en s.k. tonart. Vanligast är är dur- och mollskalorna, samt den pentatoniska skalan där just de toner som skiljer dur- och mollskalorna åt, har utelämnats helt.
Till en viss tonart hör sedan ett antal treklanger som kan ackompanjera en följd av toner ur denna tonart. Konsten att kunna välja ut rätt ackord till en given melodi kallas för gehör. Grundregeln är att tonen som ackordet spelas till, ska finnas med bland de tre som ingår i ackordet, vilket i princip ger tre alternativ för varje ton.
I äldre kyrkomusik satte man ett nytt ackord till varje ton. Idag nöjer man sig ofta med ett ackord per takt, och man väljer då ackord efter de toner som utgör tyngdpunkterna i melodin, ofta den första tonen i varje takt.
Beroende på musikstil kan dessa regler brytas mot ibland. Schlager och dansbandsmusik håller sig oftare till dessa regler än andra sorters musik. Allmänt kan man säga att ju mer man bryter mot harmonireglerna desto svårare blir musiken att lyssna till.
Tonsättarens största utmaning är att vara nyskapande men ändå hålla sig så pass mycket till etablerade arrangemang att gemene man kan uppleva musiken som njutbar. Ty, för att kunna njuta av musiken måste vi förstå den, och om vi ska förstå den måste den tala ett språk som vi känner igen. Den måste alltså innehålla något vi kan relatera till, samtidigt som den måste erbjuda något nytt för att den ska vara värd att lyssna på. - En utmaning så god som någon!
