Nåjden i samisk kultur är en shaman; en person som har förmågan att komma i kontakt med andarna på andra sidan.
Nåjdens främsta redskap var trumman; En rund träram överspänt med garvat, slätt renkalvsskinn. På skinnet målade nåjden bilder med röd albarkssaft som kunde föreställa sol, vind, åska, frost och snö, kåtor, renar, fiskebåtar och slädar, rävar, uttrar och andra djur som samerna jagade, samt symboler för gudarna.
Nåjden målade också sådant som människorna var rädda för, tex vargar och björnar, sjukdomar och död. Det farligaste tecknet av allt var det såkallade trollskottet; med det kunde han förtrolla sina fiender och förstena dom. Han kunde också ge dom sjukdomar och olyckor trodde man.
Som trumpinne användes en Y- eller T-formig hammare av renhorn.
Ett nordsamiskt ord för nåjder är govlar, som betyder botare eller helbrägdagörare. Med hjälp av trumman (och gärna i kombination med jojk och andliga cermonier) kunde nåjden försätta sig i trance för att komma i kontakt med gudarna. På så sätt kunde han tex rädda en sjuklings ande eller vinna insikter i (för andra) dolda ting.
Trumman kunde också användas till spådom. Nåjden lade då en liten benbit på trumman och medan han sakta trummade med fingrarna flyttade sig benbiten mellan de olika bilderna. När nåjden såg hur benbiten gled, förstod han vad som skulle hända i framtiden.
Trumman gav även besked om vilka offer gudarna önskade sig och hjälpandar i djurgestalter betjänade nåjden under hans resa.
Under 1600- och 1700-talen förstördes många trummor av kristna missionärer, och samer som höll fast vid sin tro brändes på bål.