Vilka är nu dessa människor som påstår sig ha blivit bortförda av främmande, utomjordiska varelser? Talar de sanning eller är de rätt och slätt tokiga? Är de psykiskt sjuka eller har ett enormt stort behov av uppmärksamhet och bekräftelse? Dessa är de frågor som de flesta oundvikligen ställer sig när de träffar eller på något sätt hör talas om en s.k. abduktant. Och svaret, ja det är inte så enkelt som man kanske kan tro. Som med så mycket annat här i livet så rör vi oss här i en gråzon och vid en närmare blick på detta fenomen med abduktioner så inser man snart att vi nog får nöja oss med att konstatera att vi faktiskt inte har hela sanningen. Och vi kanske aldrig kommer att få den.
Dessa människor abduktanterna är helt vanliga människor, i alla fall vid en ytlig observation av dem. Det handlar om alla slags människor; vita, svarta, vuxna, barn, kvinnor, män, högutbildade, lågutbildade, föräldrar, barnlösa, vårdbiträden, professorer Förekomsten av psykisk sjukdom i denna grupp är lika hög eller låg som i den allmänna populationen, oavsett vilket land de kommer från.
Abduktionerna har oftast sin start redan i den drabbades barndom. Somliga abduktanter har minnen av bortföranden som tog plats redan när de var så unga som tre år. Det har också hänt att vuxna abduktanter - under sin upplevelse - har sett spädbarn som också har blivit bortförda.
Det enda som skiljer ut abduktanter från andra människor är att deras mamma eller pappa, eller båda föräldrarna också är abduktanter. Får en abduktant barn så är alltså risken stor att även detta barn kommer att bli bortförd.