normal
Delfinen har betraktats som något speciellt genom hela mänsklighetens historia. För det gamla minoiska folket (ca 1500 fKr) var delfinen symbolen för glädje och musik. Ett par århundraden senare invigde de gamla grekerna templet i Delphi till en delfingud. Delphi är ett grekiskt ord som betyder moderssköte.
Det har alltid varit delfinernas mänskliga drag, dess hjälpsamhet och fredlighet som faschinerat människor mest under tidernas lopp. Det finns massor av gamla berättelser om delfiner som har räddat människor från skeppsbrott och försvarat dem mot hajangrepp. Delfinen kan döda en haj med ett enda slag med nosen.
En del forskare anser att delfinernas hjälpsamhet är en mekanisk reflex påminnande om den fåglar uppvisar när deras hungriga ungar skriker efter mat.
Den engelske läkaren och delfinexperten Horace Dobbs har i sin bok Delfinernas magi beskrivit sina upplevelser med delfinerna. Dessa djur har enligt Horace Dobbs alla de drag vi gärna skulle se hos våra bästa vänner och ingen av de egenskaper vi ser hos våra finender. De är sociala och vänliga. De är inte aggressiva av naturen och de har ett humoristiskt sinnelag. När Horace Dobbs studerar delfiner, tvivlar han ofta på vem som studerar vem. Delfinerna skojar med honom. De förhindrar med flit hans experiment.
Undervatrensfotograferingar av delfiner bekräftar Horace Dobbs antagande om att delfiner inte bara har ett snett tandleende, utan också är utrustade med ett humoristiskt sinne. Delfinerna på filmen roade sig till exempel med att lyfta upp fiskbåtarnas ankare från havsbottnen och dra båtarna till andra platser.
De är lekfulla under puberteten - som så många andra djur - men hos delfinerna varar lekfullheten hela livet. Lekfullheten gäller också sex. Normalt handlar sex bland djur om att säkra nya generationer av arten, men delfiner parar sig ofta och gärna, även om honorna inte är brunstiga. Delfinforskaren Richard Connor vid University of Michigan har dessutom observerat delfiner som onanerade.
- Mycket av det sexliv som försigår bland delfiner tycks uteslutande ske för nöjes skull, säger han.
normal
Delfiner är en grupp tandvalar med många arter, representerad i alla hav. I likhet med alla andra valar är de inte fiskar utan däggdjur som har anpassat sig till livet i vattnet men som andas med lungor och därför regelbundet måste simma upp till ytan för att få luft.
Delfiner lever i flock och föder ungar som diar. Delfinens hörsel är mycket god, och djuren kan meddela sig med varandra med hjälp av visslingar och ultraljud. Hjärnan är också synnerligen välutvecklad. Födan består av fisk, bläckfisk och kräftdjur.
Till delfinerna hör bl.a. vanlig delfin, späckhuggare, grindval och öresvin. Alla dessa lever i havet, medan floddelfinerna bildar en ålderdomlig grupp som lever i sött vatten, bl.a. i Ganges och Amasonfloden.
Den vanliga delfinen eller springaren, Delphinus delphis, förekommer i varmare delar av Atlanten, Medelhavet och Svarta havet. Den blir upp till 2 m lång. Arten får en unge vartannat år, dräktigheten varar 11-12 månader. Den följer gärna efter fartyg och simmar ledigt om även sådana som går med 18 knops fart. En flock som leker runt båten under volter och höga hopp utgör ett fascinerande skådespel. En släkting till denna art är späckhuggaren, havets snabbaste simmare. Hanen kan bli 9 meter lång. Med sina kraftiga vassa tänder hugger den späcksytycken ur bardvalarna. Grundvalen, 5-9 m lång, lever i stora flockar i Atlanten. Den gångas på Färöarna genom att jagas upp på grunt vatten och slaktas med knivar. Öresvinet, 4 m lång, känns igen på sitt ständiga leende gap. Någon gång påträffas öresvin vid västkusten och i Östersjön.
Delfiner är ytterst sällskapliga djur och har stark hjälpinstinkt. De vårdar ömt sina ungar, och de tar hand om skadade kamrater på ett sätt som de ibland även använder för att rädda drunknande människor, enligt uppgifter ända från antiken till våra dagar. De gamla grekerna har också många berättelser om vänskap mellan människa och delfin. Men först i vår tid kan man studera dem närmare - USA-forskare håller delfiner i stora bassänger. Djurens intelligens har väckt sensation. Deras hjärna är tyngre och mer avancerat byggd än människans. Forskare kan kommunicera med dem och lära dem även ganska artfrämmande färdigheter. Särskilt det leklystna öresvinet är samarbetsvilligt och mycket vänligt. Kankse finns här en unik möjlighet att åstadkomma vverkliga samtal melland jur och människa - ett fascinerande perspektiv. Genom sin läraktighet och smidiga elegans har delfiner också blivit publikattraktioner i s.k. delfinarier.
